Igår blev jag haffad av suckpolisen

Den här veckan och nästa har jag väldigt mycket att göra. Jag jobbar ganska många pass, min skola har börjat och eftersom jag inte kan vara med den 14:e september då vi i halvdistanskursen har obligatorisk närvaro i skolan så är jag med på föreläsningarna som de som inte går distans har.

Igår, efter att ha sovit 4 timmar, åkte jag in till stan för att hämta beställda böcker på Stadsbiblioteket nära Odenplan.
Jag traskade iväg mot tågstationen vid Odenplan för att åka till Helenelund och sedan ta mig till Kista för att rösta. Ville kunna kryssa på min valkrets valsedlar och eftersom jag inte hade skaffat några i förtid blev jag tvungen att åka till just min krets.

Väskan var tung, jag hade den på axeln, och jag stretade fram, kryssande mellan folk eftersom det var mycket folk överallt. Pustande tog jag mig in på Lindex och kastade ett öga på några tröjor som var fina. Men jag orkade inte prova.

När jag kom ut satte jag kurs mot Akademibokhandeln för att kolla om de hade några kollegieblockspaket. Det visade sig att de inte hade det, jag vill ha sådana där paket med många block. Gärna billigt också.

Men på vägen dit undslapp jag mig nog en och annan suck eftersom jag var trött och hade tungt att bära.

Plötsligt skriker en ganska ung kvinna efter mig, kanske i 30-35-årsåldern. Först tänker jag strunta i henne, men bestämmer mig för att det inte är okej att bete sig så. Jag vänder mig om och frågar henne vad hon håller på med. Hon har alltså blivit jätteförargad för att jag suckat på grund av att hon stod på trottoaren. Snacka om att inbilla sig att man är universums medelpunkt. Hade hon inte börjat gapa på mig hade jag inte ens lagt märke till henne. Jag har väl annat att tänka på än vilka som befinner sig på trottoaren.

Jag förklarade att jag suckat, om jag nu gjort det, för att min väska var tung. Men det trodde hon inte på. Hon stod på sig och hävdade att jag hade suckat för att hon var där och att jag tyckt att hon var i vägen. Det slutade med att jag var tvungen att bevisa att min väska var tung och hon fick lyfta den. Då gav hon sig och sa att det var ok. Men hon såg inte ut som om hon tyckte att jag hade rätt att vara där alls.

Man brukar säga att luften är fri. Men den här kvinnan hade uppenbarligen tagit på sig rollen som suckpolis och var den som bestämde om andra får sucka och pusta.
Jag tycker nog att hon borde bett om ursäkt för sitt uppträdande. Men det gjorde hon inte. Hon fortsatte tycka att hon hade rätt och jag fel, trots att hon fått känna på väskans tyngd.
Jag orkade inte med henne så jag gick vidare.

Sist jag kollade (nej, just det har jag inte kollat faktiskt men jag har tillräckliga juridiska kunskaper för en egen bedömning) var det tillåtet att ta stora andetag, sucka och pusta utomhus. Däremot gränsade hennes angrepp mot mig till antastande och det är inte tillåtet, även om det nog är ganska ofarligt att gapa efter folk på det sätt hon gjorde. En åklagare skulle troligen lagt ner i brist på bevis.

*Bild från pixabay