En alldeles för lång dag

Det blev en lång och innehållsrik dag. Lite längre än jag tänkt eftersom polisen dök upp. Den riktiga polisen den här gången.

Dagen började redan strax efter klockan 04. Jag var tvungen att skriva rent en arbetsuppgift som skulle lämnas in på skolan direkt i samband med en muntlig redovisning. Jag drack morgonkaffe medan jag skrev. Sedan klädde jag mig och gick till T-banan.

När jag kom till Uppsala stressade jag in på Pressbyrån för att köpa kaffe, en bulle och en macka att ha till lunch. Det var lång kö.
Jag åt bullen till frukost medan jag raskt gick till skolan.

På förmiddagen hade vi föreläsning, kursen heter Nyateismen – Utmaning för teologin. Spännande ämne.

Vid 12 hade vi en timmes lunch. Jag gick ner till vår cafeteria och hällde vatten i min lilla termosmugg som jag hade snabbkaffe i. Åt min macka och läste DN.

Efter lunch hade vi muntliga redovisningar och sedan skulle det också lämnas in skriftligt. Jag hade i uppgift att redogöra för hur Richard Dawkins plockar sönder något han kallar för Bibelns bevis. Det han redogör för är dock inte det som i vetenskaplig mening är bevis. Han är aggressiv och nedlåtande mot dem som inte tycker som han.

Vi slutade klockan 16 och jag gick till Fågelsången, det berömda konditoriet, och köpte en fransk våffla. Sedan gick jag tillbaka till Newman och satte mig ute. Kaffe hade jag mitt eget.

Klockan 19-21 skulle jag ha föreläsning i den andra kursen, Med tanke på Gud – Introduktion till religionsfilosofin. Jag var trött och gick ner och satte mig i soffan i rummet bredvid cafeterian. Slumrade nog till lite en stund.

Ulf var inspirerande som vanligt och de två timmarna gick snabbt. Sedan gav jag mig av till tåget. Jag var trött och ville bara hem. Men jag köpte, som tur var, en halva med tonfisk på Subway. Jag var hemskt hungrig.

Det visade sig att tåget inte fick lämna stationen. Polisen letade efter någon och gick omkring ute på perrongen och letade sedan igenom hela tåget. Efter en stund kom de med en polishund och jag tror, utan att veta, att den fick nosa för att kolla om den de letade efter möjligen gömt sig under tåget. Hunden var inte uppe i vagnarna, bara utanför tåget. Det var irriterande och tog tid. Vet inte hur länge de letat innan jag kom, de höll ju på redan då jag anlände till stationen. Men jag fick i alla fall vänta inne i tåget 40 minuter.
Om de hittade den de letade efter vet jag inte, men plötsligt fick vi åka.

Det tar lång tid att åka från Uppsala till Skarpnäck. På Centralen, eller City som det ju så vackert heter, är det fortfarande kaos med de trasiga rulltrapporna.

När jag kom till Skarpnäck var det alldeles för  länge att vänta på bussen och jag fick bita ihop och gå. När jag kom hem fick jag för mig att Lucas smitit ut och gav mig ut för att leta efter honom med ficklampan i högsta hugg. Men han var inomhus hela tiden, hade bara varit lite långsam med att komma och hälsa. Troligen sov han väl någonstans och var tvungen att vakna till först.

Nu dricker jag te och pojkarna har fått mat. Det ska bli skönt att sova. Men jag måste upp tidigt imorgon också. Lucas ligger i sängen och Kingston håller på med något kattgöra som jag inte riktigt har koll på.