En lång fredag

En lång fredag är snart till ända. Känner i hela kroppen att det varit en lång dag. Trött är ett kortare sätt att uttrycka mina känslor.
Men det har alls inte varit en dålig dag. Nej då, tvärt om.

Förmiddagen flöt förbi ganska snabbt. Min son skulle hämta mig vid 12-tiden för att vi skulle åka till min bror. Han ringde och berättade att han skulle ta en dusch och att vi skulle ses sen.

Innan vi gav oss av tog vi en fika på MacD. Sedan gav vi oss av. Jag ville förbi stugan på vägen. Dels för att titta till den rent allmänt, men framför allt för att kolla om jag glömt ett par viktiga böcker. Kunde inte hitta dem hemma och kom inte ihåg om jag lämnat dem kvar.

Allt var i sin ordning vid stugan och böckerna låg mycket riktigt där. Jag plockade ihop det jag ville ha med mig och vi åkte vidare till Stora Sköndal. Det ligger inte alls långt från där jag har min stuga. Det ska ta cirka 20 minuter att gå. Med bil gick det betydligt snabbare.

O blev glad när vi kom. Jag hade en chokladkaka med mig, en sådan där som det är hög kakaohalt i och som är nyttig för kärl och hjärta. Han fick uttryckliga order om att bara äta en bit om dagen. Det är visst 10 gram som är den rekommenderade dosen.

Vi satt och pratade och F fick chansen att visa att han äntligen tagit körkort. Jag berättade lite om saker som hänt i mitt liv den senaste tiden och om hur vackert det är utomhus vid Stora Sköndal. Även om man inte precis kunde se det i det grå regnvädret.

När det var dags för middag sa vi hej då och gav oss hemåt. På vägen stannade vi till i Solna vid en liten thairestaurang, nästan som en kiosk är den, och åt middag. Kyckling med kokosmjölk  och lite grönsaker. Det stod att det skulle vara jordnötter också, men vi något hittade inga i maten, möjligen var de malda på något sätt. Gott var det i alla fall. Mycket gott.

När vi ätit klart åkte vi till Husby och parkerade. Vi gick hem var och en till sig en stund. Jag passade på att ge pojkarna mat och hade tänkt ta en kopp kaffe. Men så hann jag aldrig få till det där kaffet innan vi skulle ta T-banan till Kista.

Vi började med att köpa biljetter. Jag hade stenkoll på att det fanns kvar och vi hade därför inte beställt några. Vi gick sedan en runda i centrumet tills det var lagom att gå tillbaka till biografen.

Filmen, Johnny English strikes again var sjukt rolig. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Rowan Atkinson är verkligen duktig på att förmedla humor med sitt kroppsspråk. Han är rolig som Mr Bean, men som Johnny English är han fulländad.

Efter filmen åkte vi hem. Skiljdes åt på gården och gick till våra hem. Pojkarna väntade på mig och nu ligger båda i sängen och hoppas på att jag ska göra dem sällskap. Det ska jag. Jag är ovanligt trött ikväll.