Så var det dags att resa hem igen

Tiden gick galet fort där nere i Borås. Nästan innan jag visste ordet av var det dags att resa hem.

Resan ner och första dagen finns väl dokumenterad på Ett foto i timmen. Men vad hände då de övriga dagarna och nätterna?

Första natten gick snabbt. Patient i respirator och en hel del ”pyssel” med mängder av läkemedel. På morgonen gick jag hem till mitt boende uppe vid Regementsstaden. Himlen hade en gräll färg i kanten, riktigt spännande färgsättning skulle jag vilja påstå. Ännu mer på plats än på fotot. Klicka på bilden så den blir större så ser du bättre.

När jag kom hem till vandrarhemmet åt jag ett par smörgåsar och bäddade ner mig. Sov hela dagen, brukar vara så efter första natten då jag har en sömnskuld. Men lite hann jag trots allt plugga innan det var dags att gå.

Den kommande natten hade jag två patienter, dels den jag hade föregående natt och sedan en till. Även denna natt gick snabbt.

På morgonen var det kallt och lite för vitt för att det bara skulle vara frost. Måste kommit lite snö under natten.

Sov lite mindre den här dagen och hann plugga några timmar. Hade egentligen tänkt gå ner till stan och eventuellt köpa en kjol och jumper jag sett i fönstret hos Indiska. Men jag orkade inte ta tag i det utan blev sittande med Platons Staten. Det skulle visa sig att det var ett riktigt bra beslut.

Den tredje natten hade jag fortfarande samma patient, men en ny andra patient. Det var mycket ”pyssel” på salen. Med ”pyssel” menar jag det där som är intensivvård. Läkemedel, provtagningar, övervakning och annat som hör till på en intensivvårdsavdelning. Klockan var över 3 innan jag hann värma min kålpudding och äta min nattlunch.

På morgonen insåg jag att jag fått benhinneinflammation, speciellt i det vänstra benet. Men jag känner av det även i det högra. Tror det beror på den långa nerförsbacken som är från sjukhuset och ner till stan. Borås stadskärna ligger som i en grop. Jag är ju van att gå mycket så det måste vara backarna som mina ben inte tålde. Men de kommer att vänja sig. Men nu måste få återhämta sig lite först.

På vandrarhemmet packade jag ner det sista, hade börjat packa redan kvällen innan, och städade rummet. Sedan gav jag mig av ner till stan. Hade gott om tid.

På Indiska var det Black weekend och därför 30% på allt. Det innebar att jag fick 239:40 avdraget från priset på kjolen och jumpern. En nätt liten summa som jag blev glad för. Den hade jag missat om jag inte varit för trött för att ta mig ner till stan dagen innan.

Jag haltade ner till stationen. Köpte kaffe och en lussekatt på Pressbyrån. När tåget stod inne haltade jag ut och satte mig. Värken i vänster ben blev bara värre och värre.

I Herrljunga bytte jag tåg och sedan kunde jag slumra lite av och till. När jag var framme i Stockholm var det en plåga att ta mig ner till T-banan. Ännu värre sedan att gå hem.

Det första jag gjorde hemma var att ta ett varmt bad. Det kändes skönt för benen. Men sedan skulle jag iväg på årsstämman i bostadsrättsföreningen. Nu var ju inte det så långt att gå, men det kändes långt.

Skulle hämtat pojkarna, men S är inte hemma och J verkar sova för han svarar inte i telefon. Jag behöver sova och har skickat ett whatsup-mess. Får se om han ringer, annars får de komma hem imorgon. Jag längtar efter dem.

Ännu en av alla Borås statyer. Bevingad heter den och är gjord av Hjalmar Ekberg 1967.

Det här inlägget postades i Borås, Livet, Mitt nya (arbets-)liv. Bokmärk permalänken.

6 svar på Så var det dags att resa hem igen

  1. Emma Engström skriver:

    Varma bad är ju härliga verkligen!!

  2. BP skriver:

    Har nog inte följt dig tillräckligt länge för att riktigt förstå ditt inlägg. Du går alltså upp mitt i natten för att åka till Borås. Är du specialläkare, sjuksköterska eller. Nej, jag hänger inte med alls här.

    Förstår ock benhinneinflammation mycket väl och smärtan den innebär. Indiska känner jag också till – såklart. Å mest av allt känner jag till ett varmt bad. Det är ju inte många som fortfarande har badkar, men jag skulle inte kunna överleva en svensk vinter utan. Vi samt ett par till är de enda i huset som valde badkar efter stambytet 2012. Avskyr dusch under vintern.

    • Kraka skriver:

      Nu ska vi se om jag kan reda ut begreppen.
      Det där med att åka ”mitt i natten” handlar om att SJ har olika pris på samma sträcka vid olika tider och olika tillfällen. Har man inte oändliga sjöar av pengar att ösa ur gäller det att välja den billigaste biljetten.
      Sen ska jag ju ta mig hemifrån till centralstationen. Eftersom SL inte alltid levererar måste man ha marginal då det är viktigt att komma i tid.

      Ja, jag är specialistsjuksköterska. Intensivvård och anestesi, men jobbar huvudsakligen med intensivvård.

      Jag skulle aldrig komma på idén att byta ut mitt badkar mot en dusch. Det räcker med att jag åste duscha när jag är i stugan och på resande fot.

  3. Mösstanten skriver:

    Det var tråkigt att du harfått ont i benet. Själv vet jag inget om benhinneinflammation. Hoppas att det inte blir långvarigt.

    • Kraka skriver:

      Det är ett slags överansträngning, huvudsakligen i muskelfästena. Det går över av vila. Man kan ta värktabletter, men då förlänger man problemet och det bästa är att vila så går det över.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *