Två arbetspass och lite fritid

Två arbetspass har jag hunnit med, en kväll och en dag. Jag avskyr verkligen hela idén med att arbeta 3-skift. Men det gynnar arbetsgivaren och är ofta ett krav. Just den här gången blev det ju bara 2-skift och om jag minns rätt är det likadant nästa gång jag kommer hit. Men sedan är det 3-skift.

I onsdags gick jag upp klockan 7. Jag skulle börja 13:30 men ville hinna med att plugga några timmar under förmiddagen. Hann 2½ timme effektiv tid. Behövde göra lite annat pyssel också.

Jag var på plats på avdelningen en kvart innan jag skulle börja. Det för att hinna byta om före rapporten. Det verkade fruktansvärt rörigt. Men det blev bättre tack vare trevliga kamrater som tog hand om mig.

På rapporten träffade jag en arbetskamrat från en annan arbetsplats där vi jobbat ihop, Kungälv. Vi kamperade sedan ihop på en 2-sal. Jag hade en introduktionsdag och ”gick bredvid”. Som anställd brukar man få gå bredvid ungefär två månader. Som inhyrd möjligen ett arbetspass.

Kvällen gick snabbt. En matpaus hann jag med, rast har vi inte på kvällspassen, men kaffepausen hanns aldrig med. Det var helt enkelt för mycket att göra.

Eftersom min kollega inte skulle jobba mer just nu, hon har ett eget företag tillsammans med några andra som jag i alla fall känner en till av, fick jag låna det skåp hon lånat av en studieledig, ordinarie, personal. Kändes skönt att slippa släpa hem arbetsskor och annat som jag skulle ha dagen därpå.

Det är nära mellan sjukhuset och vandrarhemmet, men eftersom jag kom ut på ett helt annan ställe än jag gått in var jag lite ”lost”. Jag gick åt fel håll och fick en extra promenad. Vilket nog bara var bra.

När jag kom hem gjorde jag kaffe och åt ett par mackor. Jag var både hungrig och trött. Släckte lampan vid halv tolv och hade tänkt sova till klockan 5. Men så blev det inte.

Jag vaknade klockan 3 och kunde inte somna om. Det är precis det här som gör att jag inte vill jobba 3-skift. Jag kan inte sova på natten när jag ska upp tidigt. Vet inte hur många nätter mellan kvällspass och dagpass jag legat vaken och kanske slumrat så där en halvtimme totalt. Nu hade jag ju fått hela tre timmars sömn, lite drygt. Något att vara tacksam över.

På morgonen hade jag en fruktansvärd huvudvärk. Gjorde kaffe och åt det sista brödet jag hade kvar.

När jag kom ut hade staden förändrats. Det var ordentligt med snö och allt var täckt i vitt. Det kändes lite otippat, men jag hade inte kollat hur vädret skulle bli och hade ingen koll.

Jag letade mig fram till rätt ingång på sjukhuset med viss svårighet. Det var viktigt att gå in på rätt plats om jag skulle kunna hitta till personalomklädningsrummet i källaren. Det finns ett oändligt antal dörrar i kulvertsystemet.

I personalrummet var små värmeljus tända. Batteridrivna ljus. Det kändes välkomnande och vackert. Jag hann sitta ner en stund innan det var dags för rapport klockan 06:45.

Jag fick ta hand om salen jag varit på kvällen innan. En av patienterna skulle till vårdavdelning och det var lite att avveckla innan dess. Jag fick sedan sällskap till avdelningen där jag skulle lämna patenten. Så jag inte skulle gå vilse.

Det var en hel del läkemedel som skulle blandas och ges. Prover skulle tas och sedan var det dags för ronden. Det kändes som en bra dialog, att jag fick vara med och diskutera. Det är väl fördelen med att jobba dag, att vara en del i vårdprocessen på ett mer aktivt sätt än nattetid.

Efter lunchen var det dags att dokumentera och förbereda rapporten till dem som skulle jobba kväll. När jag rapporterat drack jag kaffe.

Efter jobbet gick jag för att handla lite. Bröd i första hand. Hittade Willys och gick in där. Den ligger på baksidan av sjukhuset. Stan är ju inte så stor.

När jag kom hem drack jag lite kaffe och la mig sedan för att vila. Hade satt alarmet så jag inte skulle sova för länge. Hade planer för kvällen.

Klockan 18:00 var det veckomässa i St Petri kyrka. På vägen in fick jag syn på en skylt som fick mig att tänka på hur pengars värde förändrats.

Kyrkan, som finns på bild i förra inlägget, är byggd i början av 1900-talet. Det är alltså inte jättelänge sedan. 1905 var den klar. Den donation på 50 000 kronor bara 40 år tidigare räckte i stort sett till att bygga hela kyrkan. Nu var ju 50 000 kronor i början av förra seklet en enormt stor summa och även om den förräntats så kan det inte ha varit så värst mycket. Kanske 5 000 till?
Det ger lite perspektiv när jag tänker på den 2:a jag så gärna ville ha i Västra skogen (Solna kommun) och som gick till ett pris runt 5½ miljon. Det var inte ens att tänka på för mig. Kunde lika gärna drömt om ett slott.

För att återgå till det kyrkliga. Det var en väldigt förenklad ritual, nästan lite som den helgmålsbön vi har i Akalla. Med undantag då för att det var en präst som höll i den och att det var nattvard.Det var ungefär samma antal människor som var där också, vi var runt 10 personer.

Efteråt kom musikern fram till mig och hälsade. Det kändes trevligt. Prästen satte sig med de andra besökarna och det märktes att de var en tight liten grupp. Jag klädde mig snabbt och smet iväg. Kände inte för att interagera med dem. Det var säkert jättetrevliga människor, men jag orkade inte med fler nya kontakter efter mina två arbetspass.

På vägen tillbaka till vandrarhemmet köpte jag en mosbricka med köttbullar i en liten hamburgerrestaurang som ligger väldigt nära.
På rummet slog jag upp ett glas vin och åt medan jag lyssnade på ljudbok. Plugga orkade jag inte. Jag var trött.