Bröllop i en trädgård

Pingstafton. En av de tre stora, kyrkliga, högtiderna. Men också en dag då många gifter sig.

Två arbetskamrater gifte sig idag. Vi var många från arbetsplatserna som var inbjudna, tillsammans med parets släkt och andra vänner. Bröllopet hölls i deras fantastiska trädgård.

Det var varmt på förmiddagen när jag gick hemifrån. Som tur var la jag ner en kofta i kassen där jag  också hade ombytesskor. Det var gassande sol och väldigt varmt då vi samlades klockan 15:00 för att en stund senare vara med om hur Dana och Pia blev man och hustru.

Bruden går sin brudgum tillmötes. I sällskap har hon parets hundar

Brudparet och vigselförrättaren

Efter vigseln var det mingel i väntan på middagen. Den som ville, och hade tagit med sig erforderliga kläder, kunde ta sig ett dopp i poolen. Jag valde bort badandet, hade bestämt mig redan hemma för att något badande inte skulle vara aktuellt. Trots att det var varmt.
Istället pratade jag med ett flertal av mina tidigare arbetskamrater. Både från IVA och Postop.

Frudin, som egentligen heter Susanne, och jag passar på att bli förevigade

När cateringen kom blev alla glada, många var hungriga och såg fram mot maten. Det var persisk buffé med många rätter.

Det var vackert dukat och bordsplacering som sig bör vid högtidliga middagar. Jag hade min plats vid bordet närmast i bild. Vi var ett hundratal gäster så det var flera bord.

Medan vi satt och åt började det kännas kallt. Jag tog på mig koftan, men det hjälpte inte så mycket. När det var dags för kaffe, bakverk och cheesecake började det regna. Jag frös så jag skakade.

En av de klassiska nidbilderna av introverta på fest är att de hellre pratar med familjens katt än med övriga gäster. Nu var det inte så den här gången, men jag kunde förstås inte låta bli att byta några ord med denna vackra kisse. Jag tror de har tre katter, men det här var den enda av dem jag träffade.

När klockan var nästan halv tio bestämde jag mig för att tacka brudparet och ge mig av hemåt. Det skulle ta en stund med först promenad, sedan buss, pendeltåg, buss och ytterligare en promenad. Hemresan gick bra, men det var kallt. Mina pojkar blev glada när jag kom hem och jag fyllde på i deras matskålar. Tror de tyckte det var skönt att det regnat ute eftersom det var lite svalare i stugan, bara 25 grader.

Just nu är det Lucas som håller mig sällskap. Men de brukar bytas av under natten.