Inga måsten, bara det du faktiskt vill – Bloggutmaning i juli 8

Orsakullan, Madeleine, har en bloggutmaning i juli med en fråga att besvara varje dag.

Om du turistar på min ort eller stad måste du…

Finns det något värre än att fara runt som ett torrt skinn för att hinna se ”allt”. Totalt meningslöst tycker jag.

Om du besöker Stockholm, där jag bor, tycker jag att du ska passa på att välja vad du vill se utifrån dina intressen. Utbudet är enormt!

Några av mina favoritställen:

Det finns flera intressanta kyrkor, kyrkobyggnader. Är du intresserad just av kyrkor rekommenderas:

Storkyrkan i Gamla Stan. Tyvärr tror jag man tar inträde, men besöker du en gudstjänst är det självklart gratis. Då kan du sedan gå runt, efter gudstjänsten, och titta på målningar och annat. Men stör inte med att traska runt när vi andra firar gudstjänst! Troligen kommer vaktmästaren, eller kyrkvärden, att säga till dig.

Högalidskyrkan med sina två torn.

Engelbrektskyrkan. Det är under den kyrkan som det finns ett columbarium där jag som 13-åring hade en stark, religiös, upplevelse. Minns inte om jag bloggat om det någon gång. Det är i vart fall en annan historia.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten. Där finns också ett columbarium, liksom i Högalid, men i dessa har jag aldrig varit. I Uppenbarelsekyrkan är det en glasvägg som är intressant. Den har jag bloggat om och du kan se en bild om du klickar på länken.

Gillar du att promenera så är Djurgården naturligtvis ett bra val. Men varför inte vara lite okonventionell och åka till Akalla och ta sig ut på Järvafältet. Både den delen mellan Akalla och Kista och den mellan Akalla och Rotebro har mängder att bjuda på.
Runstenar, vacker natur, Highland cattle, långhåriga kossor med bedårande kalvar om man kommer rätt tid på året.
Det finns också många lämningar efter den tid då Järvafältet var ett övningsfält för militären.
För den som minns när man på radio sa ”Stockholm-Motala” så finns/fanns Stockholmsmasten på Järvafältet. Masten finns givetvis inte kvar, men fundamenten har i alla fall varit kvar. Man har byggt och grävt en hel del där de senaste åren och jag är osäker på om fundamenten fortfarande är där. Men jag hoppas.
Du har också möjlighet att besöka Körsbärslunden, den plats nära Kista där man planterat ett träd för varje barn och vuxen som dog i den stora bussolyckan i Måbydalen i Norge 1988. Bild och text i tidigare blogg om du klickar på länken.

Orkar du inte gå så mycket tycker jag att det är en god idé att ta T-banan eller något av förortstågen Roslagsbanan eller Saltsjöbanan, och kliva av och ta en titt. Se hur vanligt folk bor eller hur de mer bemedlade har det och i vart fall uppleva något annat än trängseln i city.

Uppe på Fjällgatan, precis utanför huvudentrén på Ersta sjukhus, har man en otrolig utsikt. Synd att missa!

När du nu ändå är så nära tycker jag att du kan promenera Katarinavägen ner mot Slussen. På vänster sida finns monumentet La Mano, Handen, som är ett minnesmonument över de frivilliga svenskar som dog i spanska inbördeskriget. I kampen mot fascismen. Nu är vi på väg att släppa fram dessa krafter igen. Många vänder sig nog i sina gravar.

Appropå gravar så är Skogskyrkogården ett världsarv och värt ett besök. Aviccis grav finns där, liksom Greta Garbos. Själv tycker jag att Norra kyrkogården är finare. Trots att den inte är världsarv. Det finns fler kyrkogårdar av intresse, om man tycker om att promenera bland dem som gått före. Ett exempel är Silverdal där Ted Gärdestad är begravd. På Katarina kyrkogård ligger Cornelis Vreeswijk och även Anna Lindh. Olof Palme och Hjalmar Brantings gravar hittar du på Adolf Fredriks kyrkogård.

Det finns mängder av museer, sevärdheter och bra restauranger. Dem får någon annan tipsa om.

Jag har hundratals, ja kanske tusentals, tips om platser att besöka i Stockholm. Jag turistar inte här, men jag lever och har ett liv och en vardag just i den stad som är Sveriges huvudstad.