Men hur pretentiös får man egentligen vara

Det skulle möjligen kunna vara en generationsfråga, att det hör till den nu unga generationen att anse sig vara så mycket viktigare än andra. Att man alltid är bäst och måste få massor av uppmärksamhet. Ändå gör det mig trött. Så oändligt trött!

Läste just ett blogginlägg om att den personen raderar kommentarer som innehåller för få ord, inte på djupet kommenterar innehållet i den personens blogg och kommentarer där man skriver ”fin bild”, ”ha en bra dag” och liknande.

Att förvänta sig en mindre uppsats på alla inlägg varje gång är inte lite pretentiöst minsann! Även om man har ett intressant liv så måste man förstå att intressant är det inte att man kan förvänta sig en mindre uppsats varje dag som kommentar på sina inlägg. Speciellt inte när det ibland kan ta nästan en vecka innan man godkänt kommentaren. Då känns det inte alltid som någon idé att kommentera alls.

Jag godkänner kommentarer på min blogg många gånger under dagen. Om jag inte sover efter jobb, jobbar dagtid där jag inte får ha mobilen igång, har alltför mycket att göra på jobbet eller är utomlands där jag måste förlita mig på tillgång till wifi. Numera kan man ju använda mobilen fritt i hela EU, i alla fall om man har ett abonnemang där det ingår.

Det ska mycket till om jag ska radera en kommentar. Då måste den innehålla något olagligt, som rasism eller annat där jag som bloggare är ansvarig för innehållet. De enda, absolut enda, kommentarer jag raderar direkt är de med olika slags spam. Jag får av och till en mängd kommentarer där man vill sälja viagra, olika slags droger, sex och liknande. De raderas omedelbart. Ofta dyker de upp strax innan det är dags för Loopia (webbhotellet) att uppgradera. Sedan är de borta ett tag. De är inte jättemånga, men kommer i skurar.

Jag läser ett antal bloggar dagligen, ja flera gånger om dagen om jag vet att just den bloggaren gör fler inlägg på en dag. Jag läser noga och eftersom det tar en hel del tid så gör jag det inte bara hemma vid datorn utan också på T-banan, bussen eller under en kort paus på jobbet. Det tar faktiskt flera timmar på en dag att följa bloggar.
Men jag har ett liv också. Inte alltid så intressant kanske, men ändå något jag prioriterar att spendera större delen av dygnets, till 24 timmar begränsade, tid på.

Det kan vara så simpla saker som att byta en infusion, ”dropp”, reglera hastigheten på Noradrenalinet så patienten kan upprätthålla en blodcirkulation som räcker att försörja kroppens organ, svara i telefonen, föra journal, ta emot en ny patient. Men det kan också vara disken hemma, förberedelser till en helgmålsbön jag ska hålla, inläsning av dokument till ett kyrkoråd, annat föreningsarbete, matlagning, you name it. Jag lägger också en del tid på att lyssna på, eller läsa, böcker, umgås med min son och med vänner. Sover gör jag också. I alla fall ibland.

Säg att jag följer cirka 25 bloggar dagligen, verkligen läser dem, och att snittiden för en kommentar skulle vara 10 minuter. Då skulle det ta drygt 4 timmar att kommentera.
Riktigt genomtänkta kommentarer på ett långt blogginlägg kan ta minst en halvtimme om jag ska läsa, fundera och skriva. Det är inte rimligt! I alla fall inte i mitt liv.

Därför väljer jag ibland, att skriva ”fina bilder”, ”ni verkar ha haft en trevlig dag”, ”god natt och sov gott” och liknande kommentarer. Inte för att jag inte bryr mig om dig och det du skriver utan just för att jag bryr mig om och vill visa dig att jag läst vad du skrivit. Jag kommenterar aldrig någonsin i en blogg jag inte läst. Varför skulle jag göra det?
Men….
JAG BLIR SÅ JÄKLA STÖRD PÅ ATT FÅ MINA KOMMENTARER REFUSERADE REDAN INNAN DE ÄR SKRIVNA!

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

3 svar på Men hur pretentiös får man egentligen vara

  1. Ingrid skriver:

    Jag förstår mer än väl din ilska! Den bloggen och bloggaren skulle jag definitivt stryka från min lista över bloggar jag läser.
    Givetvis är det roligt att få kommentarer, men det allra viktigaste med dem är ändå att någon bryr sig om att visa att man läst det jag skrivit och uppskattat bilderna jag lagt ut. Det behövs definitivt ingen analys.
    ”fina bilder”, ”roligt att läsa dina svar”, ”du verkar ha haft det trevligt” eller bara en smile räcker mer än väl.
    Hoppas att du får en fin måndag!
    Kram, Ingrid

  2. skogsnuvan skriver:

    Jag tror att jag har så där 10 bloggar som jag läser varje dag. Jag tar en timme varje morgon då jag läser bloggar och skriver kommentarer ibland men inte alltid. Jag är då glad om någon ibland skriver något men ibland har jag ganska trista saker att berätta men det får bli som det blir. En av bloggarna är naturligtvis du.

  3. Znogge skriver:

    Jag läste också det blogginlägget. Själv raderar jag inga kommentarer om det inte är så att de har ett direkt olämpligt innehåll eller reklam. Ibland kommenterar jag kort och ibland blir det längre. Om inlägget huvudsakligen består av bilder kan jag mycket väl kommentera i stil med ”Vilka fina bilder”. Själv tycker jag att en kommentar är en bekräftelse på att någon har läst mitt inlägg och jag funderar inte på hur lång kommentaren är.

    Kram och god kväll!

Lämna ett svar till Ingrid Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *