Tog det lugn på förmiddagen, åt frukost och packade matlådan. Sedan åkte jag till mitt första pass på jobbet. Började 13:30 och jobbade till 21:30. En halvtimmes matrast, så 7½ timme arbete.
Det har gått bra, idag gick jag bredvid. Imorgon ska jag klara mig själv. Men givetvis finns kollegor att fråga vid behov.
Vi hade lite undervisning, man ska byta defibrillator. Den ska vara i drift så snart alla fått den undervisning som behövs. Jag tycker det verkar vara en väldigt bra apparat, betydligt bättre än äldre modeller.
Vid 20-tiden kände jag att jag var verkligt trött. Blev tvungen att sätta mig ner och fikapausen var välkommen. Sedan dokumenterade jag och då fick jag ju också sitta. Men det var skönt när klockan var 21:15 och natten kom för att få rapport.
Nu sitter jag i en skön fåtölj med benen på en stol. Ett par ostmackor och en stor kopp te. Eftersom jag jobbar kväll imorgon också kan jag unna mig att sitta uppe en stund.
Men oj vad jag är trött i benen!
Så skönt att den första dagen gick bra men jag förstår att det var intensivt även om man är så rutinerad som du är.
Kram och ha en bra fredag!
Bra att man kan gå bredvid i början! 😀
Skönt att det finns sådana som du inom sjukvården. Ni behövs.
Härligt med en välbehövlig vila, för kroppen, ja kanske både för kropp och själ, efter väl utfört arbete.
Kram!
Det låter som om första dagen gick bra och att gå bredvid och göra sig lite bekant med både personal, patienter och utrustning måste kännas skönt.
Jag kan tänka mig att du var trött i benen. Jag visste hur det kändes när jag stått och stampat i fyra timmar bakom disken på Kupan. Det var nätt och jämt jag tog mig hem.
Lycka till nu i kväll!
Kram, Ingrid