Jag glömde byxorna

Jag sov till klockan 7 men gick inte upp förrän klockan 8. Jag behövde verkligen sova. Efter morgonkaffet pluggade jag en stund och sedan var det disken, lite att ta ut till återvinningen och slutligen packade jag.

När allt var inne i bilen ringde jag min son och eftersom han hade tre leveranser kvar, som dessutom var i närområdet, bestämde vi att ses på MacD och ta en fika. Utomhus.
Det var trevligt att ses. Men jag grät och var ledsen, tänkte att man aldrig vet om vi ses igen. Jag har verkligen dödsångest efter helgen på jobbet. När jag hörde på TV nu ikväll att Adam Alsing dött fick jag ännu mer ångest. Det är så hemskt med alla dessa unga som blir sjuka och dör av Covid-19.

Jag kom iväg från Stockholm strax efter 15:30. När jag hunnit till avfarten vid Västertorp upptäckte jag att jag glömt att byta byxor. De var kvar hemma.
Men jag har ett par andra byxor här och dessutom har jag tagit med flera par loose pants. Men det känns lite för kallt att börja med dem ännu. I värsta fall får jag väl gå i mjukisbyxor till jobbet, nu har jag ju dessutom ett extra par. Som var tänkta att stanna kvar hemma i stan.

Stannade i Järna och tankade och sedan i Norsholm för en fika. Var inne där och köpte lite kaffebröd. Kaffe hade jag med mig.

Resan gick bra, men det är bra drygt att köra så långt. Lyssnade först på bok, men sedan på musik.

När jag kom fram tog jag katterna till Tornet direkt och hämtade sedan deras lådor. Sedan fick de bekanta sig med vårt nya hem på egen tass medan jag gick in till Fia och U för att äta tillsammans med dem.

U ordnade varsin bricka åt oss med köttbullar, potatismos, sallad och en smörgås. Öl i glaset.

Jag hämtade min tandborste, en handduk och några småsaker innan jag slog mig till ro i tornet. I sedvanlig ordning räknade jag rutorna och de var, hör och häpna, 80 stycken. Nu har vi officiellt flyttat in. Men jag har en hel del kvar att flytta från Manolia till Tornet.

Nu sitter jag uppe på övervåningen i tornet med ett glas rött. Pojkarna var här nyss men verkar ha gått ner. Minst en av dem är på bottenvåningen för jag hör hur det krafsas i lådan.

Kingston är tillbaka hos mig i soffan. Tror att Orvar är i köket, men han kan lika gärna gått och lagt sig i sängen. Ute blåser det något alldeles hemskt. Det riktigt viner utanför de stora fönstren.

Det här inlägget postades i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Växjö. Bokmärk permalänken.

3 svar på Jag glömde byxorna

  1. Znogge skriver:

    Jag förstår mer än väl din ångest för det är en jobbig situation. Du är den dessutom extra nära. Ärligt talat vet jag inte om jag hade fixat det…
    Hur som helst så lycka till med nya bostaden. Hoppas du och katterna ska trivas bra där.

    Kram

  2. Ingrid skriver:

    Det måste vara skönt att ha kommit på plats i Tornet. Hoppas att du och katterna kommer att trivas där.
    Kram, Ingrid

  3. skogsnuvan skriver:

    Ja det börjar kännas jobbigt nu för så många och speciellt för er inom vården måste det bli rent eländigt och jag förstår om ni blir alldeles utmattade. Hoppas det ger sig snart.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *