Nödvändiga och onödiga resor, rapport från en av de nödvändiga

På måndagen hände nog inget speciellt. Jag var iväg och tankade bilen och kunde konstatera att bensinen gått ner lite till efter helgen och kostade 12:38 per liter. Dessutom har jag 15 öre medlemsrabatt per liter så det blev med andra ord 12:23.

Shoppade lite på Stora Coop och köpte en prinsesstubbe och fikade med Fia och U när jag kom hem. På kvällen bakade jag ett par limpor och pluggade inför tisdagens skolträff.

På tisdagen var jag trött intill medvetslöshet och orkade knappt ta mig ur sängen. Men jag mobiliserade krafter nog för att klä halva mig och fixa till lite make up. Hade pyjamasbyxor till det. Men man skulle ju bara se överkroppen.

Klockan 10:00 var jag på plats för en lektion, och obligatorisk träff, med gruppen jag läser estetik ihop med. Eftersom de fysiska träffarna är inställda ses vi istället på zoom. Träffarna är också förkortade och själva föreläsningarna finns istället inspelade på studieportalen moodle.

Efter träffen tog jag tag i mitt planerade projekt. Jag skulle köpa en skrivare. Hade kollat in att de hade den på Clas Ohlsson i Samarkand. För det hade de förra veckan.
Men icke sa Nicke. De var slut. Men i Ljungby skulle det finnas.

Jag ringde och redan telefonsvararen sa att man inte kunde lägga undan några som helst varor i butik på grund av coronapandemin. Men jag bestämde mig för att ändå vänta kvar och fråga.

Jag blev nästan överjordiskt väl bemött i telefon. Jag förklarade att det är långt att åka mellan Växjö och Ljungby på vinst och förlust, 5½ mil åt vardera hållet drog jag till med. I själva verket var det 6½ mil visade det sig.
Man hade all förståelse för detta och erbjöd sig självmant, innan jag frågat, att man kunde lägga undan en skrivare åt mig. Jag tackade och bad om en beskrivning av var affären ligger. Det visade sig vara så detaljerat när jag väl var där att det var omöjligt att missa.

Jag hade fått med mig Fia som sällskap och vi hade hela affären för oss själva. Det kom någon och köpte något litet medan vi var där. Men någon risk för brist på social distansering uppstod aldrig.
Jag köpte, förutom skrivaren. extra färg, en låda papper och en del icke associerade prylar som jag behövde. Bland annat blå lampor att sätta i lampfästena i stora fönstren uppe i Tornet. Jag fick hjälp att bära ut sakerna till bilen. Killen som jobbade där tyckte säkert det var skönt att ha något att göra för när vi åkt var det åter tomt i affären.

Sedan åkte vi in till stan för Fia ville titta på kläder i affärer som inte tillhör någon kedja. Hon hittade en del i den tredje affären vi var inne i. Jag hittade en kjol i den andra. Även i klädaffärerna var det folktomt och de lockade med rabatter.

Vi gick och fikade innan vi lämnade Ljungby. Klockan var redan kväll och jag åt en ostmacka innan jag åt en bakelse.

Det var skönt att komma hem. Jag var trött, väldigt trött, efter resan/utflykten. Men det var roligt att komma iväg en stund. Se något annat. Men hade skrivaren funnits i Växjö hade resan aldrig blivit av.

Precis när vi kommit till Ljungby såg jag att jag fått ett sms från en av cheferna på IVA. Jag fick veta att jag nu var insatt i deras covidschema och skulle börja på rad 3. Jag ska få ett sms innan jag ska vara där.
Jag kontaktade genast min chef och sedan följde en serie av telefonsamtal. Men det slutade med att, eftersom man lämnat över allt ansvar till regionerna istället för att ta ett nationellt ansvar, så hävdar den här regionen att inga tidigare avtal gäller och att jag ska jobba heltid (istället för 59%) och 3-skift (istället för 2-skift). De hävdar att på grund av coronapandemin så har de rätt att ställa de krav de vill. Det hjälper inte att min arbetsgivare inte står bakom detta. Jag måste alltså, trots att jag är timanställd hos annan arbetsgivare och dessutom pensionär, jobba heltid på ett fullkomligt slavschema. Mina 4 dagar för studier krymper nu till 1, i bästa fall 1½, dag.

Jag har sovit jättedåligt inatt, somnade på soffan uppe i Tornet omgiven av en massa studieböcker. Var livrädd att inte höra om det kom ett sms. Jag vaknar i stort sett aldrig av sms:er. Mig behöver man ringa om man vill ha tag på mig när jag sover.

Dagens planer:

  • Plugga några timmar. Förstås.
  • Börja städa i Manolia. Jag har några saker kvar där som måste hämtas innan jag börjar städa. Om allt går som det ska kommer C att flytta in där den 4 maj. Han är fast i Sydamerika eftersom SAS inte fått iväg några plan därifrån och resan hem har skjutitts upp flera gånger. Vi får väl se hur det går den här gången.
  • Shoppa på Stora Coop till vårt Valborgs-/Sista april-firande. Ett privat alltså, eftersom alla offentliga är inställda. Jag ska göra en förrätt/drinktilltugg som kan ätas utomhus. Tänker göra det enkelt för mig eftersom jag kanske inte ens kan vara med och måste lämna det färdigt till Fia. Beror ju på om jag får ett sms eller inte.
  • Kolla över hur många matportioner jag har i frysen och laga fler om det behövs. För nu måste jag detaljplanera på ett annat sätt när jag inte har oceaner av ”ledig” tid.
  • Om jag inte ska jobba imorgon, men det kan jag inte veta säkert förrän vid midnatt, ska jag städa lite här i Tornet också.

Det här inlägget postades i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Växjö. Bokmärk permalänken.

5 svar på Nödvändiga och onödiga resor, rapport från en av de nödvändiga

  1. Ingrid skriver:

    Jag är lite avundsjuk på dig när jag läser det här inlägget.
    Givetvis är avundsjukan inte riktad mot din arbetssituation, för det verkar ju var helt hysteriskt galet att de kan hantera er på det där sättet.
    Nej det är när jag läser om hur du går runt i affärer och kaféer. Jag längtar så enormt efter att åka till Visby eller till Hemse och shoppa. Det är en hel del som börjar ta slut, sånt som man vill handla själv och inte skicka barnen att köpa. Eva handlade solkräm till mig på apoteket för ett tag sedan, men den vanliga dagkrämen är slut och min lotion som jag använder efter duschen också.
    Och inte nog med den förbaskade coronan, det är kallt också. Kallt och blåsigt!
    Gnäll, gnäll, gnäll….
    Ha en skön dag där i Tornet!
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Ja, det var välgörande att komma ut lite. Men stackars alla dessa affärer i lilla Ljungby. Inte ens ute vid Ljungbyporten, där Clas Ohlsson och en massa affärer ligger, var det många kunder.

      Tack, Tornet är verkligen en perfekt plats att bo i. Ha en fin dag du också!
      Kram

  2. znogge skriver:

    Jag tycker det känns helt galet att du som timanställd genom ett bemanningsbolag ska tvingas att acceptera det. Du är dessutom över 65 år och kan gå i pension när som helst. Om jag hade varit i dina kläder så hade jag övervägt att hoppa av uppdraget. Inte så moraliskt rakryggat men ibland får man vara sig själv närmast.

    Så skönt att affären var tillmötesgående och att det löste sig med skrivarenh.

    Kram

    • Kraka skriver:

      Ja, de hade dessutom fel. Så nu har de tagit tillbaka allt. Sen får man ju se om de får nya tokryck. Region Kronoberg har dåligt rykte bland bemanningsföretag har jag fått höra. De är svåra att samarbeta med.
      Jag gick i pension 1 november 2018 och jobbar på timmar för att fylla ut min minst sagt magra pension.

      Ha en fortsatt bra kväll! Antar att du jobbar imorgon? Eller är Valborgsmässoafton en ledig dag i skolvärlden? Minns ju inte, det var så länge sedan min som gick i skolan.

      Kram

      • Znogge skriver:

        Jag jobbar som vanligt i dag för några helgaftnar existerar inte i skolans värld.
        Tyvärr blir inte pensionen någon lustig historia trots att man jobbat ett helt liv. När jag går i pension tänker jag satsa på att vikariera några timmar då och då för att fylla på. Lärarbristen gör att det är hur lätt som helst.

        Det samma önskar jag dig!

        Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *