Den helgen var inte så rolig

Helgen var inte precis jätterolig. Men man har ju så roligt som man gör sig sägs det ju. Dessutom hade visst Kafka inte heller så roligt har jag hört. Kort sagt: Man får gilla läget helt enkelt.

Fredagsförmiddagen gick åt till förberedelser, bland annat att fixa matlådor för helgen. På jobbet var det som vanligt. Jag hamnade på covidsalen och sedan var det fullt upp hela tiden. Kom visst iväg 22:15 tror jag, det är sällsynt att komma iväg vid arbetstidens slut.

Jag var mer eller mindre medvetslös när det var dags att gå upp på lördagen, en dag som för övrigt följde mönstret från fredagen med fullt ös hela tiden. Var så trött när jag gick hem.

Trots tröttheten tog jag vägen först förbi Plantagen för att köpa isbegonior, men där fanns inga. Men på Stora Coop hade man tre stycken. Det fik räcka även om jag nog tänkt mmig ett par till. Passade på att köpa en liten tårta också.

När jag kom hem ställde jag in tårtan i kylen hos Fia och U. De var inte hemma just då. Sedan gick jag hem och vilade lite, tittade på förra veckans Ett fall för Vera.

Bestämde mig för att äta en fryst pizza till middag och sitta ute. Det var en skön kväll, inte så blåsigt som det varit tidigare i veckan.

Pojkarna var ute, men Kingston ville gå in. Orvar stannade kvar ute hos mig och vi fick besök av den randiga hankatten som kommer lite då och då.

Han är alltid hungrig och därför ställde jag fram en skål mat till honnom. Han har ätit hos oss flera gånger. Men när han ätit sig mätt flög han plötsligt på stackars Orvar.

Orvar var helt chockad och jag fick lyfta upp honom och sparka bort den andra katten som hängde fast i Orvar. Men jag kunde inte se att han blivit skadad. Jag fick däremot en del rivmärken. Men jag tror att det var Orvar som rev mig för att han var rädd. Tråkigt nog föll min vackra ljuslykta i backen och glaset splittrades i småbitar. När jag tröstat Orvar inomhus gick jag ut och sopade upp alla skärvor. Då hade den elaka katten givit sig av. Nu är han inte välkommen någon mer gång till oss.

Det var alldeles fullt med päls från Orvar. Det märktes under kvällen att han var rädd och det tog en bra stund innan han kände sig trygg igen.

Jag gick iväg till Fia och U och vi drack te och åt tårta.

Jag gick sedan hem och lyssnade på ljudbok och sov. Hade söndagen kvar att jobba. Vi hade fått en ny covidpatient och sedan kom en vanlig IVA-patient och vi blev av med vår ena undersköterska. Det finns ingen luft i systemet och när det är fullt är det gravt underbemannat.

Lite utrymme för humor finns det trots allt. Någon har satt upp en kamera i omklädningsrummet. En reaktion på en jobbig situation.

Orvar och Kingston, trygghet och gemenskap. Helgen var slut och det är nu 36 pass kvar. Jag bestämde mig redan på söndagskvällen att inte åka så tidigt på måndagen. Är så uttröttad och behöver sova.