Efter en lugn måndag, då jag inte gjorde många knop. Jag satt ute en stund. Gick till brevlådan några gånger i hopp om att något skulle vara till mig. Det var det inte. Pandemin har orsakat nästan sjukt långa väntetider på saker man beställer. Flera månader.
Jag var inne och tittade på kattungarna en stund, men höll mig mest för mig själv. Kände mig inte alls speciellt bra. Hade både hemlängtan och längtan efter det som en gång var mitt liv. Då, för länge, länge sedan. Innan pandemin.
Det enda roliga jag gjorde var att ta en kontakt för att planera en resa för mig och min son. Om man nu ens kan tänkas resa i mars nästa år. För det vet man inte. WHO säger att vi bara är i början på en pandemi som kommer att bli mycket värre. Frågan är om de vet eller bara gissar.
På tisdagen följde jag med Fia in till stan då hon skulle göra några ärenden. Som sällskap bara och för att se lite folk. Håller på att bli galen av att bara se patienter och personal. Förutom dem jag bor hos förstås.
På kvällen hade vi en mindre fest. Fia, U, C och jag. Fia hade tinat upp kräftor och gjort en broccolipaj. Det var både gott och trevligt.
Ärligt talat så tror jag inte att någon vet säkert. Det bästa vore om ett vaccin kom för då skulle det bli en förändring. Samtidigt så brukar inte pandemier vara hur länge som helst. Hur som helst så tar situationen på krafterna och jag förstår att det är otroligt tufft för er inom vården. Trevligt att äta och dricka lite gott tillsammans då på kvällen.
Kram
De andra stora pandemierna har löpt över två år och jag tror att vi kommer att leva med corona lika länge. Jag har en resa bokad till i april 2021 men har inga större förhoppningar om att den blir av.
Så trevligt att du har dina vänner att äta tillsammans med när du är ledig. Det måste vara guld värt att ha dem att koppla av tillsammans med.
Ha en fin fortsättning på veckan!
Kram, Ingrid
Hej M !
Du skriver fint och man känner in precis hur du tänker.
Pandemin har många ansikten. För min del är den delad, det finns en oerhörd frid i att slippa vara så ”social”. Man upptäcker att saknaden efter kram o närhet, sträcker sig till den innersta familjen, allt annat är befriande.
Det är trots alla värdsliga svårigheter en spännande tid och väldigt intressant, vart kommer mänskligheten att landa 🙏
Kram från Maria
Mysigt med kattungar och god middag i goda vänners lag! Pandemin är ett helvete…men man måste leva på hoppet!
Varma kramar till dig!
Fin bild på fingerblommorna.
Känns som att det börjar lugna sig lite med pandemin