Wow, vilket ställe

På fredagen var det dags att återvända till arbetslivet igen. Hela 18 dagar hade jag varit ledig och även om studier inte precis kan anses vara semester, i alla fall inte på den nivå jag läser, så var det ett bra avbrott efter tiden i Växjö.

Som ni säkert vet vid det här laget så stannar jag i Växjö ett tag till. Däremot är det inte planerat för något mer arbete där. Istället ska jag dela min arbetstid mellan Eksjö och Karolinska Huddinges postoperativa avdelning. Huddinge har, mer eller mindre, varit mitt hemmasjukhus under långa perioder. Första gången jag kom dit var 1978, då som mentalskötare på psykiatrins intagningsavdelning. Under åren har jag sedan jobbat på en mängd olika avdelningar, både vårdavdelningar, som anestesisjuksköterska (narkos) och på intensivvårdsavdelningen i cirka 10 år. På slutet, innan jag gick i pension på hösten 2018, arbetade jag på postop där jag numera har en timanställning. Huddinge sjukhus är hemma för mig. Det finns inget annat sjukhus, och då ska ni veta att dessa är många, där jag arbetat lika länge.

På morgonen drack jag som vanligt mitt morgonkaffe. Tände ljus i min fina ljusstake, eller ska det kallas ljusfat, som jag fick av Fia och U när jag fyllde år.

Jag vet egentligen inte vad jag gjorde medans jag åt frukost. Men lyssnade på ljudbok är en kvalificerad gissning. Det gör jag för det mesta.


Åt rostade mackor gjorda av det där brödet jag sparat från då jag gjorde snittar till min födelsedagsmiddag. Det hade legat i frysen.

Eftersom jag skulle göra ett introduktionspass innan jag började behövde jag 2 matlådor. Jag skulle vara på plats 15:30. Det skulle med andra ord bli en lång arbetsdag och natt.

Det är ganska långt att köra, cirka 10 mil, men det skulle visa sig vara så värt det. För vilket ställe!

Eftersom jag inte var säker på att hitta var jag ute i god tid och hann med en fika och macka med tonfiskröra innan jag skulle vara på IVA.

Själva miljön är fantastisk. Avdelningen är helt nybyggd med stora, välplanerade, vårdrum. Personalen var så där välkomnande och trevliga som man bara kan drömma om.

Visst var jag trött när det var dags att åka hem på lördagsmorgonen. Men jag kände att det var en bra arbetsplats och såg fram mot resten av helgen.

På lördagen, efter att jag sovit, åkte jag till Grand Samarkand för att köpa en present till J som skulle ha 40-årsmiddag på kvällen. Tyvärr kunde jag inte vara med, men jag tittade in för att lämna presenten och få lite alkoholfri fördrink och plockmat.

Trädgårdstema med mugg, servetter och te. Det visade sig vara ett helt rätt val eftersom J funderat på att skaffa sig en ny temugg inför hösten.

Innan det var dags att sätta sig till bords gav jag mig av mot Eksjö igen.

Efter ännu en bra natt åkte jag hemåt. Var trött och stannade på en rastplats och vilade en stund. Hade kaffe med mig och några bullar.

Utanför entrén till sjukhuset har man pingviner. Ett lite udda dekorationstema kan tyckas. Men också skoj eftersom jag varit på Grönland och jobbat. En motsats alltså. Pingviner har jag sett live, i sin rätta miljö, i södra Chile. Ni vet väl förresten varför inte isbjörnarna äter upp pingvinerna?

Väl hemma fick jag ett sms att jag var välkommen på födelsedagsfika klockan 15. J hade sin middag på lördagen men fyllde år på måndagen.

Perfekt frukost! Kaffe med prinsesstårta. Helt i min smak.

När jag gick ifrån fikat var det i stort sett dags att ge mig av. Jag behövde tanka bilen och åkte till Cirkel K i Norremark. Passade på att äta en korv med bröd. Kände att jag behövde något mer matigt än tårta att jobba på. Jag brukar äta min nattlunch vid 02-tiden när jag jobbar natt. Med andra ord var det länge tills jag skulle äta.

Trots en bra helg var det skönt att åka hem på tisdagsmorgonen. Fem arbetspass på fyra dagar/nätter är väl tufft.

Det var dimma när jag åkte hem. Tjock dimma bitvis. Enormt svårt att se mer än några meter framför bilen.

Jag stannade vid Coop i ett  samhälle som jag tror heter Ekenässjön. De har öppet 7-22 alla dagar och i söndags hade jag varit där och köpt bullar. Nu var jag ute efter mjölk, bröd och något lättbredbart pålägg. Detta för att slippa behöva planera in någon shopping på tisdagens eftermiddag.

När jag kom hem gav jag pojkarna mat, gjorde rent deras låda och mer eller mindre stupade i säng.

Det här inlägget postades i Eksjö, Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Växjö. Bokmärk permalänken.

4 svar på Wow, vilket ställe

  1. Znogge skriver:

    Så skönt att din nya arbetsplats känns välkomnande och är ny och fräsch för självklart betyder den fysiska arbetsmiljön väldigt mycket. Så perfekt att bli bjuden på tårtkalas för inte tackar man nej till en bit prinsesstårta!

    Kram och god tisdag!

  2. Frudin skriver:

    Är det för att pingvinerna är i Chile som isbjörnarna inte äter upp dem?

    • Kraka skriver:

      Ja. Svaret på gåtan brukar vara att isbjörnarna är på nordpolen och pingvinerna på sydpolen. De finns i varsitt polarområde och kommer inte åt varann helt enkelt. 🙂

  3. Ingrid skriver:

    Det var väl jättebra att det känns bra att jobba i Eksjö och att du känner dig välkommen där.
    Usch, den där frågan blev jag ju tvungen att googla på. Inte sjutton tänkte jag på att de befinner sig i varsin ända av jordklotet. Shame on me!
    Kram, Ingrid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.