Alarmet var satt på 06:00, men jag gick upp långt före dess. Kunde inte sova. Känner mig så stressad av vårdsituationen i allmänhet och den på IVA i synnerhet. Det är mängder med reportage från olika intensivvårdsavdelningar i landet där man visar hur överbelastat det är, hur personalen sliter och inte ens kan drömma om en ledig jul. På Karolinska Huddinge och, gissar jag, Solna är alla semestrar indragna. Man har aktiverat krisavtalet igen i Stockholm, Västra Götaland och Gävle. Möjligen någon mer region.
När jag ser och läser de här reportagen blir jag stressad och får ångest. Jag känner många av dem som är med i reportagen och vet vilka många av de andra är. Samtidigt springer folk omkring och shoppar, planerar för mellandagsrean och umgås som om corona och covid-19 inte fanns. Jag ska jobba i mellandagarna och kan inte ens föreställa mig att det inte kommer att vara inne i en covidsal. Jag har fått en ordentlig allergisk reaktion av de där värdelösa kinesiska munskydden som vi tvingas ha på Huddinge. Hela ansiktet kliar och bränner, trots att det är två dagar sedan jag vakade av mitt senaste pass. Har lyckats lindra lite med en specialhudcreme. Men bra är jag inte. Hur länge ska det här fortsätta!
Jag gick i alla fall upp, gjorde kaffe som jag drack och eftersom jag frös la jag mig i badet. Där blev jag liggande utan att förmå mig att gå upp. Tappade ut lite vatten och fyllde på varmt gång på gång. När jag äntligen kom mig upp hade jag legat där i drygt 6 timmar.
Men det räckte inte. Jag drack lite mer kaffe och la mig igen och sov till 15:30. Då gick jag upp på riktigt.
Tinade köttbullar och åt. F ringde och frågade om jag ville åka ut och handla. Ja, jag ville nog shoppa lite bröd och något trevligt till kaffet.
Vi for iväg i min bil till ICA MAXI i Barkarby. Jag köpte bröd, en påse med 5 wienerbröd, en burk pepparkakor som var på nedsatt pris. Burken innehöll delar till pepparkakshus och det vill väl ingen köpa nu. Men det går att äta bit för bit (som den där elefanten jag skrev om på julafton). Köpte ett gäng flytande handtvål också. Bara för att.
På vägen hem tankade jag min bil och F kollade lufttrycket i mina däck eftersom varningslampan för lågt lufttryck tänts. Det var lite i lägsta laget, men annars så tänds den gärna när det är kallt eftersom luften krymper då.
Lampan vägrade släckas och det stod att jag skulle återställa ”däcktryck set knappen” med att hålla den inne 3 sekunder. Jag har inte ens haft tid att lära mig alla teknikaliteter på nya bilen än. Men till sist hittade jag knappen och allt blev frid och fröjd. Den här gången…
När jag kom hem tittade jag lite på playTV, drack kaffe med ett wienerbröd och lite senare en macka. Såg På spåret, också det på play. Nu är det varken tidigt eller sent men jag ska försöka sova. Imorgon måste jag åka. Det har kommit snö och är halt ute.
*Bild från pixabay
Ja det är väl sjutton att folk inte kan fatta vad som pågår i landet trots all rapportering från vården.
Jag är bekymrad över detta beteende, men visst, jag är i ”riskgrupp” så jag vet vad som gäller men det borde väl även de som inte är ”riskgrupp” vara?
Kinesiska munskydden, det där borde de väl kunna ordna för personalen tycker jag.
6 timmar i badkaret, ja jösses, det var länge det, mitt rekord ligger nog på en timme fast numera har vi bara duschkabin, tror 10 minuter är rekordet där 😉
Utvecklingen går verkligen framåt, förr sparkade man lite på däcket på sin höjd, idag tänds det en lampa när man behöver fylla på luft….fantastiskt egentligen när man tänker efter…har ju arbetat på Volvo en gång i tiden.
Men nu tillönskar jag dig en fin Annandag jul, hoppas det ordnar sig med munskydden där så småningom.
Pingback: Trots allt en annan dag | Kraka
Pingback: Bättre sent än aldrig, här kommer mitt 2020 | Kraka