Smida medan järnet är varmt

Man ska ju smida medan järnet är varmt heter det. Så vad kan vara bättre än att ta tag i saker en måndag.

Efter 1½ timme kom jag fram i telefon till Bokus. De har lovat och lovat att kunna få fram Turners bok Body & Society. Men icke sa Nicke. Enligt uppgift skickades den från England 21 december, men på grund av Brexit fastnade den. Sedan skulle den skickas på nytt och anlända Sverige/Bokus den 4 februari. Men icke då. Man skyller omväxlande på Brexit och Corona. Precis som att det skulle fungerat innan. Det har varit problem med engelska och amerikanska böcker sedan jag började på Newman 2017.

Hon jag pratade med letade i sinn dator och hittade en sida med begagnade böcker. Där fanns ett exemplar i Stockholm. Men på den sidan skulle man registrera sig innan man kunde köpa något och medan jag fyllde i registreringsformuläret så hann boken försvinna.

Jag letade på bibliotek där man har kurser som är relaterade till ämnet. Jodå, Södertörns högskola har ett exemplar, som dessutom fanns inne. Som många vet ligger den högskolan granne med Huddinge sjukhus. Hurra så praktiskt va!
Nä, det var det inte. För eftersom jag inte studerar där räknas jag som ”allmänhet” och får inte låna där på grund av pandemin. Men hon var snäll och letade upp en annan högskola, GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan, som också har boken. Där skulle man kunna beställa tid för att få låna boken.

Jag ringde genast, men de kunde inte svara just då så jag lämnade ett meddelande. Men se, jag hade tur, hon ringde mig efter en kort stund och visst kunde jag låna boken. Så nu har jag en tid imorgon klockan 12. Jätteopraktiskt för mig eftersom jag jobbar två nätter. Men vad gör man inte för sina studier…

Medan jag satt i telefonkö till Bokus la jag in kommande räkningra på internetbanken och hann plugga en stund. Det var måååånga före mig.

Har jag pluggat, druckit kaffe och ätit rostade mackor med hallon-rabarbermarmelad från Southwark Cathedral, den där kyrkan där katten Magnificat höll till innan hon gick i pension hemma hos en av vaktmästarna.

På eftermiddagen åkte F och jag för att äta lupper (lunchsupper). Det var långt efter lunchtid och vi hann precis äta och jag hann uträtta några ärenden för att sedan åka hem och sova en timme innan jag skulle iväg till jobbet.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

2 svar på Smida medan järnet är varmt

  1. Ingrid skriver:

    Brexit verkar ställa till det. Det är nog en hel del som inte fungerar som det ska i England just nu. Fast de är rätt bra på att vaccinera verkar det som. De är ju inte beroende av vad EU hittar på.
    Har du jobbat i natt, så hoppas jag att du sover gott fortfarande.
    Kram, Ingrid

  2. Znogge skriver:

    Ibland kan det vara väldigt behändigt att ha något att skylla på. Skönt att det löste sig med boken i alla fall! Men vilken telefonkö hos Bokus…

    Kram

Lämna ett svar till Ingrid Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *