Vill bara skrika nej, nej, nej

Kingston väckte mig med en ordentlig tvätt av min högra hand och arm. Hade nog kunnat få även vänster tvättad också, men jag gömde den under täcket.

Mat till pojkarna och kaffe till mig. Sedan lite ditten och datten. Ljudbok, pluggande och nyhetsläsande. Ingen munter läsning precis!
Den brasilianska mutationen har upptäckts i Gävleborg, där förresten nästan vartannat fall av covid19 orsakas av en mutation nu. Man har därför tagit beslut om att skärpa upp reglerna. Bland annat ska de som arbetar i verksamhet där hög smitta förekommer (läs vårdpersonal) inte vistas ute i samhället. Det här är det närmaste husarrest man kan komma i Sverige (om man inte begått brott och blivit dömd i domstol). Man kan inte förbjuda någon att gå ut, inte med nuvarande lagstiftning, men det är ett påbud att vårdpersonal ska hålla sig hemma eller på jobbet. Hur man ska ta sig emellan framgår inte. Skulle inte förvåna mig om man snart får för sig att ändra lagstiftning så man kan låsa in oss. Det är inte så länge sedan man låste in alla, både personal, patienter och eventuella anhöriga, som befann sig på akuten på ett sjukhus nära mig. Detta för att en person sökt för symptom som liknade dem vid ebola och varit i ett land där sjukdomen förekommit. Alla släpptes ut när provresultatet visade att det inte var ebola. Jag kan lätt föreställa mig hur man skulle gjort om det varit ett positivt provsvar. Ebola* är inte alls så smittsam som Sars-cov2, det coronavirus som ger covid19. Här tycker jag att vården fick panik när de frihetsberövde människor. Men, men….

Om man ens antyder att vi i Region Stockholm ska hålla oss borta från att vistas ute i samhället kommer jag att avboka alla mina arbetspass. Jag är så jävla trött på att det är vi i vården som ska straffas hel tiden. Se till att få fart  på vaccinerandet och förbjud vårdpersonal att tacka nej. För varje fördröjning av vaccinerandet kommer fler och fler mutationer att uppstå. Det är basic kunskap, på nivå med det jag lärde mig i biologin på högstadiet.

Livet måste gå vidare. Trots att jag är arg, upprörd och förbannad. Jag skulle på en intervju i Kista och hade bestämt mig för att promenera både dit och hem. För att slippa kollektivtrafik och inte behöva betala den relativt dyra parkeringsavgiften.

Gick i god tid så jag skulle hinna några ärenden när jag nu ändå var där. Sedan sattte jag mig på Complé och inväntade intervjuaren. Jag drack kaffe och åt en macka medan jag väntade.

Efter intervjun, som handlade om samhällsfrågor i allmänhet och EU i synnerhet, gick jag snabbt till Coop och köpte nattlunch sedan promenerade jag hem. Pratade med B i telefon under tiden jag gick.

Hemma välkomnades jag av mina två kattpojkar. Satte mig en stund i köket och gick sedan och la mig en stund för att vila inför arbetsnatten. Men först ringde jag F och drack kaffe och åt en mandelkubb.

När jag vaknade var det dags att gå upp och plocka ihop det jag skulle ha med mig. Sedan iväg till jobbet.

*Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom. Smittan är inte luftburen och sprids inte ute i samhället vid vanliga sociala kontakter eller från personer som är smittade men inte fått symtom. Viruset kan inte ta sig genom hel, oskadad hud. Smitta sker via infekterade kroppsvätskor (till exempel blod, sädesvätska, diarré och kräk) om det kommer i kontakt med slemhinnor (till exempel öga, mun). (Källa: FHM)