Måndag, inte för vila men ändå

Ska inte komma och påstå att helgen var hemsk, för det var den inte. Den var bara lite för mycket. Speciellt söndagen blev både lång och intensiv.

Det hann inte bli så många timmar sömn innan det var dags att gå upp på lördagsmorgonen. Jag började 06:45 på BRIVA och vill vara i god tid före mina arbetspass så jag hinner dricka kaffe innan jag börjar. Sedan vet man aldrig hur det blir. Det är sen gammalt.

Dagen gick fort, vi hade omläggning på min patient och det var respirator och dialys. Jag hann i alla fall sleva i mig en portion Varma koppen som jag hade med mig. Hann fika också, om än inte så länge.

När jag slutade 15:30 var jag helt slut. Jag behövde tanka och gjorde det på macken nära Stora Coop. Köpte en korv med bröd också. Åkte sedan och parkerade på Coops parkering och gick in och köpte potatis samt några saker F ville ha. Lite mjukmat slank ner i kassen också.

Åkte hem, lämnade saker till F i hans port men orkade inte prata med honom. Han kom bara ut och tog sina varor. Sedan in till mig och fixade åt pojkarna. Hade planer på att åka och vattna mina plantor vid stugan, men skulle bara vila lite först. Jag kom inte upp mer den dagen. Låg i sängen tills det var dags att gå upp på söndagen.

Förmiddagen på söndagen var arbetsintensiv, men hanterbar. Jag åt Varma koppen även denna dag eftersom jag inte orkat, eller ens hunnit, koka någon potatis och göra matlåda.

När kvällspersonalen kom klockan 13:00 fick jag ta rapport på en till patient. Sedan sprang det lös. Jag sprang som en skållad råtta mellan mina patienter och det där med att äta kunde jag bara fetglömma. Tog en snabb kopp kaffe någon gång vid 19:30-tiden. Men det var högst 10 minuter om ens det.

Jag fick mängder av ordinationer och ändringar till min andra patient och skrev ner tider och doser på lösa papper. Det skulle ta alldeles för lång tid att logga in i journalsystemet och bokföra. Behövde hinna så mycket innan nattpersonalen började 21:00. Jag skulle sluta 21:30 och minns inte om jag hann rapportera innan dess. Däremot dokumenterade jag och skrev in alla läkemedel och tider när jag väl kunde koncentrera mig på den uppgiften och slapp springa mellan patienterna. Jag var klar att gå 22:45.

Eftersom det varit soligt och varmt fredag, lördag och söndag kände jag mig orolig för mina plantor. Bestämde mig för att åka en snabbis till stugan och vattna. Jag var betydligt mindre trött på söndagen, efter min heldag, än på lördagen. Troligen hög på adrenalin. Stresshormoner och halvsvält ger kickar. Jag har läst om det men minns inte riktigt hur det hänger ihop. Det var någon artikel om kvinnliga studenter som fastar under tentaläsningar för att orka mer och inte behöva sova så mycket.

Man skulle kunna tro att det går fort att åka till andra sidan Stockholm via Essingeleden mitt i natten. Men icke så! Vägarbeten, avstängda filer och långa, mer eller mindre stillastående, köer. Både till stugan och hem igen.

Plantorna var inte alls i behov av akut vattning, möjligen behövde potatisen en liten rotblöta. Hoppas jag inte skrämde någon granne när jag var där vid 00:30-tiden. Men jag tände lyset i köket, lyste på plantorna med mobillampan och vattnade. Sedan släckte jag och åkte hem.

Hemma blev jag väl mottagen av pojkarna. Vi hade lite fest i köket. Mjukmat och kaffe. Ni får själva räkna ut vem som inmundigade vad av dessa kulinariska läckerheter. Vid 2-tiden gick jag och la mig. Pojkarna stökade runt lite innan även de kom och la sig. Helgen var äntligen över!

Det här inlägget postades i Livet, Mammason, Mitt nya (arbets-)liv, Stugan, vår egen korkek, Uppsala. Bokmärk permalänken.

3 svar på Måndag, inte för vila men ändå

  1. znogge skriver:

    Vilken intensiv helg det blev för din del. Jag är imponerad av att ni inom vården orkar. All heder och ära till er som finns där för vår skull! Hoppas det blir några lite lugnare dagar för din del nu.

    Kram

  2. Ingrid skriver:

    Oj vilken helg du haft! Jag blir trött bara av att läsa om det. Att ni bara orkar?!
    Hoppas att du är ledig några dagar nu så att du hinner ta igen dig lite.
    Ha en glad måndag!
    Kram, Ingrid

  3. Micke skriver:

    Intensivt blir det ju, herrejösses säger jag bara.
    Blir ju helt chockad här trots att jag vet att det är så inom vården ibland.

    Hoppas du kan få det lite lugnt nu.

    Mjukmat och kaffe, en fin kombination 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.