Vänskapshelg – Dag 3

Klockan 06:00 väcktes vi av alarmet och det var dags att gå upp. Efter en snabb frukost bestående av kaffe, rostat bröd, ost och marmelad klädde vi oss och gav oss iväg mot T-banan.

Vi var ute  god tid, man vet ju aldrig med T-banan och det är bättre att vara för tidig än för sen. Speciellt om man ska med en båt.

Vi skulle åka med båten som heter Evert Taube. Det låg många båtar vid kajen som skulle ut med olika destinationer. Tror att de allra flesta skulle avgå klockan 10:00 precis som vår båt.

Det blåste kallt på Stadshuskajen och vi bestämde oss för att dricka kaffe någonstans. Sheraton var det absolut närmaste stället. Det blir dyrt sa jag. Säkert 30 kronor för en kopp sa L. Det räcker inte sa jag.

Vi gick dit och lyckades få köpa varsin kopp kaffe trots att man nog egentligen bara hade öppet för frukost åt deras gäster. 87 kronor för två koppar fick vi betala. Vad var det jag sa, sa jag.

Efter ett tag kom en av deras chefer och frågade om vi pratade engelska. Det gör vi ju och han förklarade att man tagit fel betalt och att vi skulle få tillbaka en del pengar. Det lät ju bra. Sedan kom ytterligare en av personalen, säkert på hovmästarnivå eller liknande, och sa att eftersom de gjort fel skulle det bli ett återköp på hela summan och vi blev bjudna på kaffet. Bra service! Note to my self att gå dit någon kväll och ta en drink i baren. Bara den förbaskade pandemin går över.

Sedan gick vi till båten och ställde oss i kön. Först i kön. Men sedan kom en gubbe, som visade sig ha ett helt sällskap med sig, och trängde sig före. Han trängde sig så nära mig att han nästan nuddade mig i ansiktet med sitt. Inte brydde han sig när jag sa till att hålla avstånd heller och jag blev tvungen att backa. Då vinkade han till sig sitt sällskap som alla trängde sig före. En sådan där typisk överklassgubbe som tycker han står över normala regler. L sa att det nog skulle straffa sig i längden. Det gjorde det för en i hans sällskap lyckades låsa in sig på toaletten sedan och behövde personalens hjälp för att komma ut.

Vi hittade en bra plats vid fönstret och gick sedan och köpte fika. Jag behövde en macka, inte bara en bulle. Så det fick bli både ock.

Det var guidning under resan och den mycket trevliga guiden Matthias Hoffmann berättade vad vi kunde se utefter stränderna och om broar vi åkte under.

Båtresan tog 2 timmar 15 minuter och sedan var det dags för oss att kliva av i Sigtuna. Båten gick sedan vidare till Skokloster och vi hade 4 timmar på oss att göra stan.

Vi fick syn på ett mycket vackert träd med ett hål i stammen som liknade ett hjärta. Vi följde stranden en bit och tog sedan av upp mot stadskärnan. Sigtuna är litet, mycket litet, och avstånden är korta.

På restaurangen Café  the Coin bestämde vi oss för att äta lunch. Vi beställde Fish and chips och jag köpte mig lite vitt vin till maten. Maten var så underbart god. Men vi fick vänta väldigt länge och var faktiskt tvungna att fråga efter vår mat efter en halvtimme. Men till sist fick vi den och eftersom vi fått vänta så länge bjöd man på kaffe efter maten. Dagens andra gratiskopp. 🙂

Vi gick sedan  gatan fram och åter innan vi gick till ett konstgalleri. Där fanns en del riktigt fina tavlor. Men dels har jag inte råd att lägga stora summor på konst, men framför allt har jag inte väggutrymme. Så jag köpte ett par fina konstkort istället som jag tänker rama in.

Utsikten från galleriet gick minsann inte av för hackor. Men det gjorde inte tavlorna heller. Så mycket fin konst.

Rådhuset är litet och vackert. Speciellt är det litet.

Vi gjorde också ett besök inne på museet. Sigtuna är en mycket gammal stad som grundades 980. Den har haft stor betydelse historiskt och blev säte för Sveriges första kristna kung, Olof Skötkonung. Ni vet, han som var far till Ingegerd som hade en fling med Olof Haraldsson i Norge, han som sedan dog vid slaget i Stiklestad. Ingegerd giftes bort med Jaroslav i Novgorod och blev storfurstinnan Irina av Novgorod. Som änka gick hon i kloster helt anonymt och man upptäckte först vid hennes död att hon var den hon var. Hon blev sedan helgonförklarad och därmed Sveriges första helgon. Inom den ortodoxa kyrkan. Det finns hur mycket spännande som helst om henne. Hon är ju lite av Kistas eget helgon, i alla fall för vissa av oss, eftersom Bo L är en av dem som jobbade fram Ingegerdsleden. Jag har gått hela leden, som går mellan Storkyrkan i Stockholm och Uppsala domkyrka. När leden invigdes hölls invigningen i Sigtuna och det gjordes vandringar från båda hållen som sammanstrålade i Sigtuna.

Det är gott om runstenar och andra fornminnen på museet och vi gick runt och tittade och läste texter på väggarna.

När vi kom ut satte vi oss i en park som låg alldeles bredvid. Vi sjönk ner på en bänk och undrade hur det kunde komma sig att vi var så trötta. Kombinationen av att gunga på sjön och att ha gått upp tidigt skulle jag tro.

Man kan ju inte bara sitta, speciellt inte när det finns så mycket att titta på. Men tiden hade gått fort och det var i stort sett dags att gå ner till båten igen. Man vill ju inte missa sin hemresa.

Det här konstverket fanns i parken. Kunde tyvärr inte hitta någon skylt som berättade om det.

Resan tillbaka till Stockholm gick bra och vi steg av precis i rätt tid. Sedan skyndade vi till T-banan och hade turen att slippa vänta, T-banan till Skarpnäck skulle gå precis när vi kom.

När vi kom hem till stugan fick pojkarna gå ut och vi fixade med maten. Då blev killarna också hungriga och ville gå in. Jag la upp mjukmat och de stannade sedan inomhus. De är trots allt innekatter och inte helt sugna på att vara ute när det blåser och är lite småkallt.

Vi stannade dock ute och åt vår kvällsmat. Vi började med lite vin och ostbågar medan äggen blev kokta. Sedan gjorde vi tunnbrödsrullar med Skagenröra, ägg och gurka. Det blev riktigt lyckat.

Vi var trötta och när vi ätit gick vi in och la oss. Jag kände att jag behövde dra mig tillbaka lite, är man introvert så är man, och jag gissar att L också kände så. Katterna sover hos mig och vi har dörren stängd till rummet där L sover. Imorgon har vi kommit överens om att ha fri sovning, mitt sätt att uttrycka att man sover tills man vaknar utan alarm. Vi har en del planer, men de är inte tidsberoende.