Ett alldeles speciellt ljus

När alarmet väckte mig var det nästan så att jag ångrade att jag anmält mig till ett kökapningspass. Men jag piggnade till och när jag väl var på jobbet kändes det okej.

Det var lugnt i trafiken och en fin morgon. Ljuset var alldeles speciellt när solen lyste på husen både i Västra skogen och på de lite spejsade husen vid Torsplan. Norra tornen heter de två husen och jag gillar dem, även om många tycker de är fula. Men vill mna ha en liten tvåa får man punga ut med minst mellan 10 och 15 miljoner. Så jag får allt stanna här i min lila tvåa i förorten.

Stannade till vid Stora Coop vid Ågestavägen och köpte en färdigrätt till lunch. Sean åkte jag till jobbet.

Dagen rullade på, vi hade urolog- och ÖNH-patienter*. Jag åt lunch och drack kaffe och sedan var det bara några få patienter kvar. Vi var klara tidigt och kunde gå tidigare.

På vägen hem stannade jag återigen på Stora Coop. Ville ha lite nötter och också Hackad gurka, typ Bostongurka, till veckans matlådor.

När jag kom hem satte jag mig i köket. Hällde upp ett glas rött och lyssnade på ljudbok en stund. Tog ett varmt skumbad och gick och la mig klockan 17:55. Sov till 22:45. Gick upp och det var lördagskväll. I alla fall en stund.

Satte mig i köket med båda kattpojkarna runt mig. Lyssnade på ljudbok. Tog ett glas vin. Tuggade på några nötter.

Söndagen smög sig på. Jag var trött. Men jag ville inte lägga mig. Livet är för kort för att sovas bort. Man borde inte sova….

 

*ÖNH står för öron, näs och hals.

Det här inlägget postades i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop. Bokmärk permalänken.

2 svar på Ett alldeles speciellt ljus

  1. Znogge skriver:

    Oj, det extra pass men det lät som om det ändå blev en dag som rullade på bra.

    Kram och god söndag!

  2. Ingrid skriver:

    Kökapningspass? Det tog en stund för mig att fatta vad det ordet betydde.
    Hoppas att du för en lugn söndag vare sig du jobbar eller är ledig.
    Kram, Ingrid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.