Tisdag
Vaknade före alarmet. Gick upp och gjorde kaffe. Borde väl pluggat, men jag orkade inte. Är så trött på allt som händer hela tiden. Blev så ledsen och upprörd, trots att jag inte kände dem, över de två kvinnorna som dödades på sitt jobb. Fick flashbacks från de gånger jag själv blivit hotad och från den gången då jag blev överfallen inne på ett patientrum. Jag hade tur. Lyckades ropa på hjälp.
Men som så ofta så blir det bara en ”historia” som hålls internt. Alla vi, oavsett vilket yrke vi jobbar inom, som jobbar med människor utsätts ständigt för fara. Vi vet aldrig om den vi går in till, ensamma, är farlig. Verbala hot och okvädningsord har blivit så vanliga i vårt samhälle så man reagerar knappt längre.
Jag använde tiden innan jobbet till att tänka, samla tankarna och ”dra efter andan”. Tittade ut genom fönstret där den ena övningsbilen efter den andra kör hela tiden. Någon var en uppkörningsbil, det stod körprov eller något sådan på den istället för övningskörning. Måste ju vara kalas att köra upp i Huskvarna. Det är i det närmaste trafiktomt. I alla fall på dagtid.
Åkte till jobbet. Jobbade och åkte hem efter jobbet. Drack en kopp kaffe och åt ett par mackor när jag kom hem. Sedan var det sovdags.
Onsdag
När jag väcktes av alarmet var jag sanslöst trött. Trots att jag hunnit sova 5 timmar. Men det var bara att släpa sig upp och fixa kaffe.
Åkte till jobbet och hann med en kopp kaffe innan det var dags att börja. Sedan drog dagen iväg i rasande fart. Hann gå ut att dricka förmiddagskaffe, men det var branära att jag inte hann med lunchen. Men sent omsider kom jag ut och kunde värma min pasta och köttfärssås. Sedan rullade resten av dagen iväg.
Åkte hem via Asecs där jag köpte lite livsmedel. Bara lite bröd, juice, avocado, Skagenröra samt lite chips. Sedan in på Systembolaget och köpte vin.
Hade tänkt åka hem sedan, men jag kände att jag behövde sitta ner en stund och passade på att dricka mitt intjänade gratiskaffe på Espresso House.
Åkte hem till vandrarhemmet och satte mig en stund och sedan la jag mig och tupplurade. Var så trött!
Å, en vän i Stockholm, ringde och pratade en stund. Hon har tidigare bott i Småland men flyttade när hon gick i pension för flera år sedan. Vi bestämde att höras när jag flyttat hem igen.
Tittade på playTV en stund och sedan kändes det som sovdags. De här korta nätterna mellan kvällspass och dagpass tar verkligen all kraft från mig.
Ja, att jobba med människor innebär att man aldrig vet vad som händer. Om vi blir utsatta för våld på arbetsplatsen så görs en anmälan i kommunens system. I den anmälan får man inte ange gärningsmannens namn. Hur uddlöst kan det bli? Skulle det hända mig skulle jag välja att göra en polisanmälan för då kan det leda vidare. Nu är jag schackmatt och det är dags för sängen.
Sov gott!
Ja, det är en märkligt system det där att man vill hålla övergrepp och våld internt. Vet inte om du minns den där märkliga historien jag skrev om, den med att vi skulle akta oss för en man som strök omkring inne på sjukhuset. Vi fick inte gå till omklädningsrummen ensamma eftersom han ansågs farlig. Men man höll polisen helt utanför och det skulle skötas ”internt”. Dessutom hade han synts i flera dagar innan man meddelade personalen att vi skulle akta oss. Sedan fick de väl (?) reda på vem det var som strök runt i sjukhuskläder och var hotfull och sedan så bara blåstes allt av.
Ha en fin torsdag!
Kram
Jag tycker att det måste vara värre att jobba natt, men det beror väl på att jag aldrig gjort det och har svårt att tänka mig att jobba när alla andra sover och att sova när alla andra jobbar, eller i alla fall är uppe.
Gotland lär också var ett populärt uppköringsställe. Det är många som åker hit och får sitt körkort.
Sov så gott!
Kram, Ingrid
Beror ju på vilken egen dygnsrytm man har. Men helt klart är att treskift på det sätt somm vården har är det som sliter mest på kroppen. Blandningen av dag, kväll och natt lite huller-om-buller. Jobbar man natt finns det i alla fall tillräckligt många timmar mellan passen så man hinner sova. Nu när jag är här så har jag nära, även pm det tar en tid att ta sig mellan städerna. Men har man en timme, eller mer, i restid och slutar 21:30, i vissa fall 21:45, och sedan börjar 9:45 så är tiden mellan knapp. Man ska byta om både efter och före jobbet och ta sig hem, sova, gå upp och åka tillbaka till jobbet på den tiden. På vissa arbeten har jag varit glad om jag hunnit med 2 timmars sömn.
För min del tycker jag att det är väldigt skönt att sova dagtid och vara vaken på natten. I sommar ska jag jobba nätter enbart, men inte så många. Halvtid kan det kanske bli.
Kram