EFIT – Ett Foto I Timmen – 25 mars

EFIT, ett foto i timmen, är en sajt där man på givna dagar lägger upp en länk till sitt blogginlägg Ett foto i timmen. Sajten startade 2004 och har adress http://ettfotoitimmen.se

De andra deltagarnas EFIT den 25 mars hittar du här.

Klockan 8-9: Alarmet skulle väcka mig klockan 8:00. Men klockan var 8:10 och jag vet faktiskt inte om jag var uppe och snoozade eller om jag sov över utan att vakna.
Sängen vädrades en stund innan jag la på täcket. Det sa ju vara bra sägs det.

Klockan 9-10: Tittade ut genom fönstret. Låt mig gissa. De i vita huset har fått ett förläggande om att kapa häcken för att det ska bli bättre sikt i hörnet. Men det ser inte klokt ut. Dessutom kan man faktiskt ta sig ut där utan att krocka om man ser sig för. Lika väl som att man, trots den stympade häcken, kan krocka om man kör som en dåre.
Det är verkligen inte mycket trafik här. Nästan bara trafikskolebilar som övar backning och parkering. Backning runt hörn också. Och ja, jag skulle kunna backa ut där, runt hörnet, utan att häcken var stympad. Men inte om jag nyss tagit körkort kanske. Eller höll på att lära mig. Jag kan höra min mammas röst ”se dig för i hörnet” som ett mantra. Där jag är uppväxt, och min bror bor numera, är det skymd sikt i hörnet ut på den ganska trafikerade vägen från deras väg. Det beror på att vägen gör en sväng och att folk kör alldeles för fort nerför backen. Här, utanför mitt fönster, är det två raka vägar som möts.

Klockan 10-11: Gick ut i köket och gjorde ytterligare en kopp kaffe. Passade på att titta till mina kylskåpsvaror. Här är det ordning och reda. Man ska ha sin mat uppmärkt och omärkt mat kasseras på måndagar. Jag har tagit en av de för ändamålet avsedda korgar och har mina saker i. Ovanpå en lapp med namn och den tid jag ska bo här.

Klockan 11-12: Satt vid min skriv- och läshörna. Den där TV:n har jag inte ens använt. Jag håller mig till min laptop.

Klockan 12-13: Var framme och hade parkerat och skulle gå in på sjukhuset där jag skulle tillbringa många timmar.

Klockan 13-14: Det är ”Våffeldagen”, som ju egentligen heter Vår-frudagen och syftar på Jungfru Maria som får veta att hon väntar ett gossebarn som ska heta Jesus.
Vi bjöds på våfflor, grädde och två sorters sylt.

Klockan 19-20: På väg tillbaka till IVA, efter att ha lämnat min patient på vårdavdelningen, gick jag förbi min favorittavla. Visst är kissekatterna fina!

Klockan 21-22: På vägen ut stannade jag till och hälsade på fiskarna i akvariet. Det gör jag alltid när jag går förbi och numera kommer de fram till mig.

Klockan 22-23: Det var skönt att ta av skorna och vila efter arbetspasset. Men jag ska snart tillbaka. Börjar 6:45 imorgon.

 

EFIT

Det här inlägget postades i EFIT - Ett Foto I Timmen - 2022, Livet. Bokmärk permalänken.

6 svar på EFIT – Ett Foto I Timmen – 25 mars

  1. Annika skriver:

    Det blir inte många timmars vila för dig mellan arbetspassen
    Håller helt med, kisse-tavlan är söt

  2. Ingrid skriver:

    Kul att se lite bilder från ditt boende. Efit är trevligt, men min tillvaro är så enahanda att jag inte kan bjuda på några omväxlande bilder från vardagen längre. De räcker inte till mer än bloggen.
    Hoppas att du har en skaplig lördag och får gå hem i tid.
    Kram, Ingrid

  3. Karoleen skriver:

    Kort natt där mellan, hoppas du somnade snabbt och fick så många timmars sömn som du kunde! =) Jag fick inga våfflor i fredags, men jag ska ta och göra några någon dag, men jag gillar mest matvåfflor, det är godas tycker jag 😉

  4. Anni skriver:

    Jag får inte kommentera hos dig när jag går in via datorn, något gott som min brandvägg inte gillar. Tur att mobilen är mindre känslig!
    Det ser ut som att du är på annan ort och jobbar, är det så? Lite studentrumskänsla?

    • Kraka skriver:

      Brandväggar har sina egna idéer. Ja, jag jobbar i Jönköping och bor på vandrarhemmet i Huskvarna. Två veckor till. Sedan är det dags att flytta hem igen. Både ja och nej, som svar på frågan om studentrumskänsla. När man bodde i studentkorridor så umgicks man ju med dem som bodde där. Här har man i stort sett ingen kontakt. Förutom att de där öststatsjobbarna skitar ner i köket något alldeles väldigt. Vuxna som beter sig som småbarn som tycker mamma ska städa efter dem. Så tråkigt! Det behövs stora, dagliga städinsatser på grund av deras griseri och det kommer att leda till att det blir dyrare att bo på vandrarhem skulle jag tro. Här är det tvång att hyra lakan och ha rumsstädning om man bor en vecka eller mer. För att de vill ha koll på hur det ser ut på rummen och inte gror igen samt att de vill veta att man verkligen har lakan i sängen. Det gör ju också att det kostar mer.

      Ha en fin måndag och ny vecka!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.