Första Maj

Jag hade en plan. Så blev det inte. Vaknade vid 6-tiden och var så trött att jag bara la mig ner igen. Jag hade fri sovning och det var alldeles för tidigt.
Nästa gång jag vaknade var klockan 11 eller något sånt. Minns inte vad klockan var. Men jag minns att jag var trött fortfarande och hade en hemsk huvudvärk. Den botades med kaffe. Var säkert koffeinbrist.

Min plan var att ta det lugnt och pyssla lite hemma och plugga en del och sedan, när tiden var inne, åka till den Första Maj-fest jag hade biljett till.
Såg att jag fått ett sms från Harriet som undrade om vi skulle ses vid Norra Bantorget. Hade det varit vem som helst utom hon som frågade hade jag sagt nej. Men jag kunde inte med att inte åka in till stan och träffa henne. Men egentligen var jag alldeles för trött. Den senaste tiden har tömt mitt energilager.

Vi hittade varann snabbt och sedan lyssnade vi på Magdalena Anderssons tal innan vi gick till Hjalmar Brantings och Olof Palmes gravar.

Vi gick sedan för att dricka ett glas vin och prata en stund. Det gjorde mig ännu tröttare för det var inga roliga saker hon ville prata om. Ett tag funderade jag på om jag skulle strunta i festen och åka hem istället. Men jag gjorde sällskap med Harriet, som skulle på middag hos vänner, och hon vinkade sedan av mig när bussen till Årsta kom.

Jag såg inte en enda människa jag kände inne i Folkets hus. Jag köpte en korv med bröd och en Cola zero. Satte mig och kollade lite på folk och mer i min mobil. Sedan öppnade man upp till övervåningen och det blev dans.

Jag satte mig och lyssnade på musiken, som var bra, och funderade på om jag skulle stanna eller gå. Visst, jag hade kunnat börja prata med någon, det var fler som satt för sig själva, eller gått upp och dansat. Men jag varken orkade eller ville. Efter ungefär en timme gick jag.

Gick ner till Tvärbanan, åkte till Solna och bytte och sedan raka vägen hem. När jag kom hem la jag mig i badet. Behövde värma mig lite. Sedan kaffe i köket och lite ljudbok. Men det blev ingen sen kväll. Klockan var inte ens kvart i elva när jag gick och la mig.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *