Den här dagen höll på att skita sig redan från början. Efter att ha sovit ganska dåligt, inte direkt varit vaken men tittat upp gånger flera, vaknade jag tidigt och var obstruktiv och snorig. Allergi. Jag letade fram Bricanyl och fick ordning på andningen. Jag har haft de här besvären sedan 1983, men blivit bättre med åren. Däremot ligger jag mer eller mindre konstant i luven på vårdcentraler som nekar mig medicin. De vill pådyvla mig en diagnos jag inte har, en som troligen ger dem mer pengar, men som jag inte har. Om jag inte ”erkänner” att jag har den får jag inget recept. Oh, my God! Det är ju inte direkt något knark jag ber om. Dessutom så skulle jag varit död för länge sedan om jag haft den sjukdom de påstår. Jag har allergi- och förkylningsastma. Punkt!
Att det är extra jobbigt just nu beror nog på att jag river runt i dammiga kartonger och pappershögar.
Hur som helst så mådde jag bra efter några minuter efter min Bricanyl och sedan lyssnade jag på ljudbok, drack kaffe och funderade på att sova en stund till. Behövde verkligen en eller två timmar till.
Jaja, jag började titta på den där filmen och sedan sov en stund till och är jag vaknade tog jag nya tag och dagen artade sig.
Vaknade vid 10-tiden och drack kaffe. Sedan tänkte jag jobba på med städningen i 3 timmar. Men det hann bli dryga 4 innan jag tog en kaffepaus. Sedan fortsatte jag.
Har gjort rent badrumsgolvet och ställt sakerna på sina platser, burit ut till återvinningen flera gånger och sorterat papper. Jag flyttade också en del saker till förrådet.
Sen eftermiddag, på gränsen till kväll, åkte jag och drack en moccalatte. Sedan fortsatte jag till Stora Coop i Bromma Blocks där de brukar ha sushi. Det hade de. Passade på att köpa diverse annat också. Både livsmedel och rengöringsmedel av olika slag.
Väl hemma igen lämnade jag kattsand och några energidryck till F. Sedan gick jag in och satte mig med mat, en öl och tittade klart på filmen jag började se på morgonen. Jag stal en miljon. En kriminalkomedi från 1951. Trevlig, underhållande och i avsaknad av våld. Men lite för mycket ”helan och halvan” för min smak. Jag blir mest stressad av sånt.
Det var Birgitta som rekommenderade filmen.
Idag har det varit en fin dag. Men det var inte så varm som det såg ut. Hade gärna tagit en promenad, men fick nöja mig med de turer jag gjorde över gården.
Avslutade dagen med ett bad i mitt nystädade badrum. Sedan en kopp kaffe innan jag gick och la mig. Klockan var över 22:00, men inte 23:00. Jag är inte klar med min storstädning, men ändå nöjd med det jag hunnit i helgen.
Så märkligt att de envisas med en diagnos som du inte har. Det känns väl lite onödigt kan jag tycka så där spontant…
Förstår att du har legat i flitigt under helgen och skönt att så pass mycket blivit klart.
kram och god måndag!
Jag tror att vårdcentralen får pengar efter vilken diagnos deras patienter har. Ändå prioriterar de att ha mängder av onödiga besök av folk som är förkylda och skulle kunna bli bra med ett par dagars vila utan att kontakta läkare. Det är alldeles för många prioriteringsdirektiv från ”högre makt” som stör kompetensen och beprövad erfarenhet.
Kram
Mitt äldsta barnbarn var jättedålig av allergi igår. Han nös och nös och nös och snorade. När han var på Sicilien i april fick han en kortisonspruta för eländet, men den har tydligen ingen verkan längre.
Jag vet hur det är, för jag har varit likadan ändå tills jag fick en fem-årig hyposensebilisering i början på 70-talet. I stort sett alla besvär försvann. Kan rekommenderas!
Kram, Ingrid
Man försöker övertala mig att jag har KOL. Lite tråkigt för dem bara att de jävlas med en intensivvårdssjuksköterska som just har kunskaper om KOL.
KOL är en sjukdom där man har den hela tiden och bara blir sämre och sämre. Jag har haft den här allergiska/ansträngnings-/stressutlösta astman sedan 1983. Den har blivit bättre med åren. Jag skulle varit död om jag haft KOL i 40 år, för det har man inte. Man har inte gjort någon riktig undersökning, bara en andningkontroll då man dessutom sa saker till mig så tårarna sprutade. ALLA, absolut ALLA, vet att man andas sämre när man gråter. Men inte den katthatande läkaren.
Jag blev tillsagd att jag var tvungen att avliva mina katter, ta bort alla textilier ur mitt hem alltså mattor, gardiner, dukar och även sängkläder. Jag skulle sova i en säng av galon/skinn som kunde torkas av varje dag. Detta sa man utan att ha något som helst att stödja sig på. Mitt hem skulle vara som en institution. Då kan jag ju lika gärna vara död. Växter skulle jag heller inte få ha.
Att jag ofta har symptom med nysningar, nästäppa och kliande ögon bortsåg man helt från. Det förekommer inte i symptombilden på KOL.
Att jag dessutom är överviktig, om än inte så mycket, var heller inget man brydde sig om. Har man KOL går man ner i vikt eftersom det jobbiga andningsarbetet kräver stora mängder kalorier. Man behöver näringsdrycker men går ändå ner i vikt eftersom man inte orkar äta tillräckligt.
Ja, du hör ju hur tokigt det låter. Ändå har man hakat upp sig på det och det hjälper inte att byta vårdcentral eftersom journalerna är datajournaler.
Men jag mår bra. Nyser av damm och annat som flyger i luften. Råkade faktiskt hitta en Pulmicortinhalator när jag städade. Den har utgångsdatum 2011, men fungerar alldeles utmärkt. 🙂
Ha en fin och glad måndag!
Kram