På resa hemma, men med ändrade planer

Jag var vaken sent, sent. Inte så konstigt när jag sovit nästan 9 timmar på dagen. Jag var egentligen förberedd, sömnmässigt, för ytterligare en arbetsnatt

Nu ska ni inte tro att jag låg sömnlös och vred mig. Jag lyssnade på en spännande ljudbok och började sedan titta på nya säsongen av Ett fall för Vera.

Till sist somnade jag och vaknade efter 4 timmar och 37 minuter. Sömnappen gav mig bannor, den visste ju inte att jag sovit riktigt mycket eftersom den inte räknar dagsömn som sömn.

Började onsdagen med att lyssna på dagens sommarpratare Rysslandsexperten Gudrun Persson medan jag drack kaffe och åt frukost. Mycket intressant och en del riktigt bra musik.

Ute var det halvmulet med visst genombrott av solen. Bestämde mig för att göra en resa hemma. Kosta på mig promenerande, avkoppling och något gott både att äta och dricka. Helt enkelt leva det där ljuva pensionärslivet som alla pratar om. Men som inte vore möjligt om jag inte fortfarande jobbade. DN hade häromdagen en intressant artikel om olika ekonomiska nivåer för pensionärer. Vet inte om artikeln är låst, så länge jag jobbar kostar jag på mig att läsa även låsta artiklar. Men artikeln är mycket läsvärd. Jag hamnar i kategorin baspensionär, alltså den lägsta kategorin. Mitt mål är att sega mig upp i alla fall till nästa nivå och ha råd med lite mer än mat och boende. Eftersom jag har stugan kan jag aldrig få bostadstillägg. Även en kolonistuga räknas som ett boende, och jag har därmed dubbelt boende vilket inte är tillåtet. Enligt artikeln är det endast den som som ligger i högsta kategorin som har råd med både bil och fritidshus. För att hamna där behöver jag jobba tills jag blir 80-plus. Just nu har jag lite drygt 13 tusen, en klar förbättring sedan jag gick i pension 2018 då summan bara var strax över 10 tusen.

Men åter till rådande verklighet: Drack ännu en kopp kaffe, borstade tänderna, fräschade till mig och klädde mig. Sedan bar det iväg.

Köpte en 24-timmarsbiljett. Frågade mycket noga om det skulle fungera på det nya, gröna, kortet trots att jag hade enkelbiljetter på kortet.
Jodå, det skulle gå bra, enkelbiljetterna skulle ligga vilande. Men av en slump upptäckte jag att det inte alls hade fungerat. Försökte ringa kundtjänsten, men det var 41 minuter väntetid.

Åkte in till kundtjänsten på T-centralen. Där blev jag mycket märkligt bemött av en lättkränkt, lite ömtålig kille som var mer än lättkränkt. Han tyckte jag var otrevlig som inte förstått av mig själv hur det fungerade. Han var mer än oförskämd. Det verkade vara personligt för honom att jag kände mig lurad. För jag fick fel information och blev lurad av SL på pengar. På de gamla korten fungerade helt annorlunda. Man har bytt till ett mycket komplicerat system som inte ens personalen begriper.

Att göra återköp är en komplicerad historia. Det kan bara göras i pendeltågsspärren på Stockholms central. Så det var bara att ta sig dit. Där blev jag vänligt bemött av en kvinna. Hon gjorde återköp och jag ska få tillbaka pengarna i mitten av juli. Jag köpte ett nytt grönt kort, man får dem inte gratis längre, och laddade en ny 24-timmarsbiljett. Men min dag, som jag planerat, var förstörd. Men biljetten kan användas till den 28 augusti.

Istället gick jag och åt lunch. Biljettdebaclet hade tagit sin tid och det var redan eftermiddag.

Den där, mycket goda, efterrätten hade jag inte behövt. Jag blev mer än mätt och orkade nästan inte gå efter den måltiden.

Gick runt lite, kollade i olika affärer och köpte några småsaker på Lindex och Akademibokhandeln.

Satte mig på en bänk vid Kungsträdgården. Tittade på fåglarna och på folk. Fåglarna var trevligast.

Slutligen slog jag mig ner på ett Espresso House och beställde en cappuccino. Ringde en vän.

När M kom ville hon dricka vin. Vi gick till ett trevligt ställe på Drottninggatan, Bistro Rolf de Maré. Där blev vi sittandes resten av kvällen. Vi började prata med tjejen vid bordet bredvid och det var riktigt trevligt.

Tog T-banan till Skarpnäck. Det var inte helt mörkt så det kändes okej. Annars går jag inte gärna därifrån på kvällen.

Det blev en bra dag, men inte den dag jag planerat. Den får jag försöka få till en annan gång.

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

2 svar på På resa hemma, men med ändrade planer

  1. znogge skriver:

    Nivån på dagens pensioner är skrämmande för många. Trots en bra lön blir min rena hånet. Jag pluggat på universitetsnivå två gånger, varit mammaledig tre gånger och arbetade 80% när barnen var små. Då känns det tryggt med ett litet kapital i bakgrunden. Ja hej och hå.

    Önskar en fin torsdag!

    Kram

    • Kraka skriver:

      Pensionerna är en katastrof. Jag har inget kapital, om man bortser från min lägenhet, men där behöver jag ju bo. Så länge jag orkar jobba kan jag ha ett bra liv, sedan blir det en helt annan sak.

      Ha en fortsatt bra sommarresa!
      Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *