Dags att starta höstförberedelserna

Det var skönt att lägga mig efter natten, men efter bara ett par timmar fick jag ett telefonsamtal. Svamlade om att jag skulle sova mer, men jag somnade aldrig om sedan. Det är för varmt att sova. Sedan ringde ett sådant där bluffsamtal. Svarade inte och blockerade numret. Men efter det var det inte någon idé att försöka sova.

På vägen hem från jobbet fick jag ett sms med frågan om jag kan jobba torsdag natt. Efter en massa tankar i vånda bestämde jag mig för att säga ja. Jag behöver pengarna. Samtidigt behöver jag vara ledig nu när mina kurser drar igång. Men jag fick dåligt samvete för att jag jobbat så lite i sommar när det är personalbrist. Jag har lätt att få  det. Dåligt samvete. Samtidigt vet jag ju att många i min ålder inte arbetar alls.

Provsvaret hade kommit och värdet låg i intervallet. I år har jag faktiskt varit ute i solen mycket just i det lilla fönster då solen står i minst 45 graders vinkel. Det är bara då huden kan bilda D-vitamin. Jag har tidigare haft en grav brist och kunde pricka av nästan alla av de symptom man kan få. Det värsta var att jag hade enorma smärtor i lårbenen. Jag hade helt missat att det är, eller kan vara, symptom på D-vitaminbrist. Just det symptomet nämns sällan i uppräknandet av vad man kan få för olika åkommor. Jag jobbade på IVA Huddinge då och låg på rasterna ibland i soffan och bara vred mig och grät av smärtor. Var övertygad om att det var skelettcancer. Men i vanlig ordning var det ju ingen vårdcentralsläkare som lyssnade på mig. Numera är jag jättenoga med att hålla mitt värde inom intervallen eftersom ett vilt knaprande på D-vitamin kan göra minst lika stor skada, bara på ett annat sätt. Jag gör den stora hälsokontrollen i december varje år med 43 olika prover, D-vitamin kollar jag oftast en extra gång efter sommaren och ibland något annat prov om jag hittar en anledning. Jag är van att tolka provsvar och skulle det behövas så kommer jag att skriva ut svaren och sticka under näsan på mer eller mindre lämplig doktor. Jag har ingen tur med mina husläkare. Vi spelar inte i samma division. Tyvärr.

På eftermiddagen drack jag kaffe och började sedan läsa den ena av de två böcker vi ska läsa innan kursen börjar. Conscience in Conflict – How to make moral choices. Det kommer att bli en tuff höst.

En av dem som äger byggfirman hörde av sig om att han kommer imorgon och börjar fixa det som inte blev rätt. Men det tror jag på när jag ser det. De har inte direkt inget förtroende…

Efter mer kaffe gick jag ut och borstade tänderna och vattnade tomatfarmen. Plockade ihop det jag skulle ha med mig och åkte hemhem.

Behövde köpa några saker och åkte till Stora Coop i Rotebro. Sedan hade jag tänkt städa och tvätta bilen. Så blev det inte. F ringde och ville visa Snufflan som han hämtat idag. Han undrade också om jag kunde passa henne en stund medan han skjutsade hem J. Det kunde jag.

  Hon är helt osannolikt liten. Minsta sortens tax, kanintax, och betydligt mindre än katterna. Nu är hon ju bara en liten bäbis, men hon blir knappast så stor som katterna. En fullvuxen väger 3-4 kilo.

Mina pojkar låg mest och tittade på henne. Kingston är modig och nosade på henne. Orvar var mer avvaktande och kände sig inte helt säker på om hon var farlig eller inte.

När hon var i sin hage blev han modigare och var framme och stack in en tass och petade på henne flera gånger.

När F kom hem fixade han fryst pizza och vi åt innan jag gick hem. Inatt sover jag hemmahemma.

Det här inlägget postades i Livet, Mammason, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.