Trots att jag hade omfattande planer för dagen hade jag fri sovning. Det är alldeles för fuktigt ute nu för att börja måla före klockan 10.
Efter kaffe och mackor satte jag igång och det tog sin tid. Det som tog mest tid, i alla fall kändes det så, var att klättra upp och ner på stegen.
På eftermiddagen blev jag tvungen att ta en paus och äta. Kändes som att jag skulle svimma och ramla ner om jag inte fick mat. Det blev en sen lunch, på gränsen till det vi kallar lupper (lunch-supper).
Hittade två kokta ägg och ett par potatisar i kylen och en burk sill i källaren. Den är bra den där källaren, trots att det är oordning och i fuktigaste laget. Kallt är det i alla fall. Jag hoppas kunna ta tag i den nästa sommar. Men vem vet…
Efter maten fortsatte jag och fick den bakre väggen klar. Det ska ju målas ett varv till, men det tror jag väl inte att jag hinner i år. Annars vore det bra att i alla fall få den bortre delen av bakväggen färdigmålad så elskåpet kan komma på plats. Men allt beror på vädret.
När jag var klar tvättade jag mig ordentligt och bytte kläder. Tog klänningen med de små rosorna som jag köpte i Alingsås. En kofta fick följa med i kassen.
Gick upp till T-banan och åkte in till T-centralen och gick därifrån raskt till Katolsk bokhandel. Ville hinna dit innan de stängde, vilket jag väl tror är klockan 18:00. R har fått jobb där och jag ville träffa honom och säga hej. Det hann jag med några minuters marginal. Men jag hade inte behövt stressa för han skulle sälja böcker efter boksamtalet.
Jag hann ta en fika inne på Eugeniakyrkans café. Jag kände återigen att jag behövde äta.
Kaffe och en stor ostmacka. Jag nästan slukade mackan eftersom jag kände mig utsvulten.
Lagom i tid gick jag sedan in i kyrkan och letade rätt på det som heter Stora salen. Hur den nu kan heta det, för den är rätt liten tycker jag. Det var mycket folk men till sist hittade jag en plats.
Man fick ta för sig av dryck och tilltugg. Jag hämtade ett glas rosévin som jag sedan smuttade på under bokpresentationen. Det var Fredrik Heiding, jesuitpater och en av lärarna på Newmaninstitutet, som presenterade sin senaste bok. Den kom ut i början av sommaren så det var inte en bokrelease i egentlig mening. Men man fick köpa boken till lite rabatterat pris. Givetvis passade jag på att få mitt exemplar signerat.
Boken heter Låt kroppen tala : Dominikus nio sätt att be. Förutom på Katolsk bokhandel finns den givetvis att köpa hos de vanliga nätbokhandlarna.
Det började med att Fredrik H gjorde en inledande, kort, beskrivning av boken och sedan blev han intervjuad av John Sjögren, kulturskribent och författare.
Det var spännande att ta del av Fredrik H:s tankar och John S var duktig på att ställa de rätta frågorna.
Efteråt kunde man alltså köpa boken och få den signerad. Sedan skyndade jag mig till T-banan. Jag var alldeles ovanligt trött, troligen en kombo av ovant fysiskt arbete och värmen som varit under dagen.
När jag kom till Skarpnäck såg jag att bussen till Orhem skulle gå inom ett par minuter och bestämde mig för att ta den. Kände inte för att gå ensam i mörkret. Det hade skett en skjutning i Handen, eller om det var Haninge, under kvällen och det är inte så långt härifrån. De senaste veckornas skjutningar har tyvärr också skadat helt utomstående personer som bara råkat vara på platsen.
Det var lite kyligt ute, men jag tog aldrig på mig koftan. Men det var skönt att komma in i värmen i stugan.
Både praktisk och andlig spis bjöd denna dag på. Skönt att du är igång med målningen även om en del återstår. Klokt val att ta bussen. Kvällarna blir snabbt mörkare nu och att promenera ensam är inte alltid så bra.
God kväll nu!
Så skönt att det går så bra med målningen. Gul och fin blir stugan!
Jag förstår mer än väl att du tog bussen hem i stället för att gå i mörkret.
Ha en god natt!
Kram, Ingrid