Jag minns inte när vi fick färgfoton, skulle säkert kunna googla det men avstår eftersom det inte har någon poäng i det här sammanhanget. Men det finns foton på mig från sent 1960-tal i färg i alla fall.
När jag var barn fanns det med andra ord bara svartvita foton. Gott så, för de är så mycket mer beständiga för tidens tand. Men ibland så drömde min föräldrageneration om foton i färg och då tog de fram färgpennorna, hade man råd hade man kostat på sig Stabilo som var den tiden lite exklusivare färgpennor än dem man gav till barn i allmänhet.
Hur som helst så fyllde man i vissa detaljer med färgpennor på de där svartvita fotona. Men lite växlande resultat. Ibland blev det snyggt. Ibland blev det kludd.
Idag när jag tittade ut genom fönstret såg jag herrgården, alltså pensionatet som vandrarhemmet tillhör, en bit bort lysa i gult. Det fanns även en norsk vimpel på flaggstången i rött, blått och vitt. I övrigt gick hela landskapet i svartvitt. Att det inte regnade precis just då var nog bara en tillfällighet.
Till och med morgonkaffet går i svartvitt. Vitt bord, vit kopp och svart kaffe.
Så blev det dags att åka till ännu ett jobbpass…
På väg till jobbet snöade det och övergick sedan till regn.Helt i gråton.
Som vanligt ett intensivt arbetspass, men också ett trevligt pass. Jag kommer att sakna alla trevliga arbetskamrater.
Efter jobbet åkte jag hem. F ringde och vi pratade en stund. Satte mig en stund med ljudbok och en knäckemacka. Ser inte fram mot morgondagen, men ibland så måste man acceptera även obehagliga saker…
Här har världen mest gått i grått hela januari vilket känns ganska så dystert.
Ja, det måste man så jag hoppas att dagen blir okej ändå.
Kram
Tack!
Ja, det har varit grått, eller vitt ibland, hela januari här också.
Kram
Hoppas det ändå blir en bra dag idag!
Tack!