Vi hade fri sovning, men jag vaknade ändå ganska tidigt. Strax efter sju var jag uppe och fixade en kopp kaffe och lite senare en macka.
Därefter tog en lång startsträcka sin början. Vi bestämde att vara iväg vid 12-tiden. Senast.
Snufflan hade lagt sig i min säng.
Pojkarna låg på sina platser i badrummet. De trivs där i värmen vid elementet.
Duschade och fixade till mig. Väderprognosen var att det skulle bli regn så vi avstod från att ta med kaffe och mackor. Det var nog rätt beslut, men jag saknade kaffet när vi satt och vilade på en blöt stock i regnet. För regnade gjorde det och blött och halt var det. Men vi hade bestämt oss för att gå Hjortsprångsleden i Söderåsens nationalpark. Sträckan var 7,7 kilometer, kilometrar som blev jobbiga i den leriga, hala terrängen.
Snufflan
Även om det var jobbigt så var det enormt vackert på Söderåsen. Rimligen är det en betydligt trevligare promenad i vackert väder.
När vi var tillbaka i bilen åkte vi en bit och hittade en affär vid en mack i något samhälle utefter vägen. Där lyckades jag hitta en kopp kaffe till mig och några andra av livets nödvändigheter.
När vi kom hem gick både F och Snufflan och la sig. Jag gjorde mig en kopp kaffe och en macka. Jag la mig också en stund, mest för att sträcka ut mig och lyssna på bok.
När klockan var åtta utfordrade jag de tre djuren, F håller strikt på att mat serveras 8 & 20. Sedan väckte jag honom, han sov nog egentligen inte just då. Han gickupp och satte igång att laga middag åt oss. Medan F lagade mat började jag titta på kvällens avsnitt av Muren.
Vi åt vår middag, men tog ett gemensamt beslut att vänta med att se film till imorgon. Jag var alldeles för trött och det var nog F också.
Efter maten tittade jag en stund till på Muren och sedan la jag mig med ljudboken. Jag har en samlad trötthet, gränsande till utmattning som jag behöver råda bot på.
Natti natti!
Så fina bilder och en vitsippa har du lyckats fånga också. Det har jag inte sett någon ännu.
Satt och såg Visselblåsaren på SvtPlay och tänkte på dig och alla andra inom vården som fick hantera corona-pandemin. Att ni bara orkade!! Vi har stor anledning att känna tacksamhet över det.
Kram, Ingrid
Jag såg ett par enstaka vitsippor en gång till under vår vandring. Men de hade inte kommit på riktigt. Föreställer mig att de då är marktäckande.
Det var för lerigt och halt för min smak, men att vända var inget alternativ. Bara att traska på.
Jag har inte sett Visselblåsaren ännu, inte hunnit med berg av studiemateriel att läsa in, men jag ska se den.
Det var en mycket speciell tid och vi orkade väl egentligen inte. Hur många som helst av dem jag känner har haft långtidssjukskrivningar för PTSD.
Jag tränar mycket nu för att möta nästa pandemi vältränad och med lägre vikt. Däremot är jag inte alls säker på att jag tänker jobba med nästa pandemi. Jag har ju möjligheten att låsa in mig. Om jag vill. Jag tänker däremot inte delta i något krig, oavsett vad Kristerson säger. Jag har till och med gjort upp med folk var jag kan gömma mig. Här har jag inte valmöjlighet, har civilförsvarsplikt tills man fyllt 75 år. Men jag tänker desertera.
Önskar dig en bra fortsättning på påskhelgen!
Kram
En bra dag ändå och en tur i vacker natur! Ett par veckor till och du hade kunnat njuta av bokskogens skira grönska men det blev ju bra ändå.
Vi såg Muren men var ganska så trötta efter en påfrestande natt och resan upp.
Kram och sov gott!
Så fina fyrbenta förresten <3