Jag visste väl att jag kunde lita på Lasse

Dagen började som vanligt. Vaknade och tänkte att jag nog var bättre, men så fort jag svalt första klunken kaffe så var smärtan till höger i halsen där igen. Kände mig ärligt talad rätt uppgiven. Men jag hade en tid hos min tandläkare på förmiddagen så jag samlade ihop mina sista krafter och klädde mig.

Tog bussen till tåget och for sedan iväg till Upplands Väsby. Jag var lite tidig, men jag gick upp och satte mig i väntrummet.

Så blev det min tur och den alltid lika vänliga tandläkaren hälsade mig välkommen. Vi pratade lite om ditten och datten och han fick berätta hur han haft det på sin födelsedag i somras.

Jag berättade om hur det gått till när jag bet sönder tanden och hur den sedan gått sönder ännu mer förra veckan och att jag lagt i Cavit för att skydda roten. Eller rotfyllningen var det i det här fallet. Den var i alla fall intakt och det såg bra ut där under när han tagit bort min egen ”lagning”.

Redan när jag berättade om hur det gått till och att jag morgonen efter vaknat med uppsvullen tunga och smärtor i halsen hade han en teori om vad som hänt. Han stoppade ner en spegel och inspekterade mig i svalget och tittade sedan på tanden. Han var i stort sett övertygad om att den var boven i dramat. Men han är en försiktig man och sa därför att han ju inte kunde vara helt säker, men att han trodde att mina besvär skulle försvinna när han fixat till tanden.

Han borrade bort det som behövde bort och la dit en tillfällig fyllning. Vi ska avvakta ett tag och se att det det inte blir problem under tanden, jag har ju en benägenhet att få varbildningar under mina fyllningar i allmänhet och rotfyllningar i synnerhet.

Det kändes skillnad redan när jag gick därifrån. Smärtan är borta, jag är fortfarande irriterad i svalget, men jag kan svälja helt utan att det värker och sticker.

Jag tänker avvakta över helgen med att avbeställa tiden på husläkarmottagningen, det var ju lång väntan. Men jag känner mig optimistisk och Lasses förklaring till hur det kunde bli så här känns helt adekvat.

Efteråt passade jag på att dricka en kopp kaffe på Nya konditoriet, ta en sväng i centrum och slutligen tog jag tåget till Sollentuna och bussen hem. Men då var jag riktigt trött, så helt frisk är jag ju inte. Men det gör i alla fall inte ont längre.