Fem en fredag v. 23: Solsken

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

1. Vilket är ditt första tecken på sommar?
2. Vad har gjort dig glad idag?
3. Vilken är den ljusaste platsen i ditt hem?
4. När senast kom sol efter regn?
5. Vad gör du helst en solig dag?

1. Jag är alltid väldigt dålig på att fånga den där övergången mellan vår och sommar. Plötsligt är sommaren där.
   När jag var barn fanns däremot en tydlig gräns. Även om den egentligen inte speglade verkligheten.
   Mamma, som lärt sig det av sin mamma, kallade Kristi himmelfärdsdag för första sommardagen. Då var det sommar och jag fick gå i knästrumpor.
   Som väl alla vet så är det en rörlig helg och det kunde vara sommarvarmt långt tidigare eller kallt just på Kristi himmelsfärd. Men den gällde som gränsen mellan varma kläder och att vara barbent. Utan undantag. Dagen infaller mellan 30 april och  3 juni. Ett stort tidsspann om man ska ha det som mått på när man kan få klä sig sommarlätt.
2. Det är söndagsförmiddag just nu. Det enda som hunnit göra mig glad hitills idag är katterna som alltid är till glädje.
3. Här i Tornet är det nog vid skrivbordet i sovrummet på mellanvåningen. Där är det soligt större delen av dagen. Rummet högst upp är också ljust.
   Hemma ”i stan” är det nog jämnljust överallt om man drar upp persiennerna. Men sol får jag ett par timmar på eftermiddagen på balkongen.
   I stugan är det utanför köksfönstret. Där sitter jag vid bordet med kaffekoppen så ofta jag kan.
4. Av Elisamatildas svar så tror jag att hon vill att man svarar i symbolisk mening. Då måste jag säga att det är mycket länge sedan. Just nu känns det som att solen gick i moln för evigt när S blev mördad. Hon var som en dotter för mig.
   När en nära anhörig mördas förändras livet för all framtid. Att polisen sedan släpper ärendet i brist på bevis gör inte saken lättare. Vi vet ju vem det var. Men vi kan inte bevisa så det håller i rätten. Man kan tycka att det kvittar, hon är lika död och borta för alltid oavsett om den skyldige blir straffad eller inte. Men det gör skillnad. Tro mig.
5. Sitter i skuggan och läser/lyssnar på en bra bok.