Måndag
Det var arbetsdag, eller arbetskväll om man skall vara riktigt noga. Började klockan 13:00 i Uppsala och på vägen dit gjorde jag några ärenden. Fick dessutom för mig att äta en massa choklad, riktigt god med tuttifruttifyllning, och fick hemskt ont i magen. Somliga straffar gud meddetsamma. Som man brukar säga. Jag hade faktiskt ont hela arbetspasset, även om det blev bättre efter att jag ätit min medhavda kvällslunch.
Efter en kvart övertid, fast så heter det ju inte i mitt fall för jag får alltid bara timlön, åkte jag hemåt. Tog vägen förbi hemmahemma för att kolla posten och hämta upp min mixer. Behöver den till det planerade soppkoket. Måste prova min fina grönkål.
Jag var hemma strax efter midnatt. Eller egentligen ett par minuter före, men när jag hängt av mig väskan med mera så var klockan 00:02.
Gjorde kaffe och två mackor. Jag var så trött. Värmen och jobbet. Suck!
Första skördade tomaten. Röd och god.
Tisdag
Hade satt alarmet på 8:00, men jag vaknade långt före. Jag sover alldeles för lite.
Morgonen bestod av de vanliga rutinerna med kaffe, mackor, vattning och därutöver ringde jag till Sergel som meddelat att de läckt personuppgifter och att jag var en av dem som de läckt om. Det var handhavandefel. En vacker omskrivning av att deras personal är inkompetent och klantig. Har man ansvar för personuppgifter så måste man vara mer än noga. Hur som helst så kom jag inte fram på telefon igår, det var för lång kö och jag skulle jobba. Idag kom jag fram och bemöttes på ett sätt som jag inte kan tolka på annat sätt än att man inte tar saken på allvar. Man lämnar över till enskild drabbad att bevaka att uppgifterna inte används. Eftersom jag inte har någon skuld hos dem, de skötte Telias räkningar en gång i tiden och jag finns därför i deras personregister, så hade man ”bara” läckt mitt personnummer och adress. Det är offentliga uppgifter som vem som helst kan få tag på (om man inte har skyddat personnummer och adress) så det var väl inte hela världen. Men jag blir så irriterad på själva attityden. När man lite överslätande får höra om deras rigorösa sekretess. Vad är det för nytta med den om man inte har koll på att registren inte ligger öppna för vem som helst att läsa. ”Vi har inte kunnat fastställa att någon läst uppgifterna” säger han. Då bet jag av med att ”det har ni ingen aning om”. För det har de inte. Ligger uppgifter öppna på nätet så vet man inte vem som snappat upp dem under tiden de legat där.
Jag bytte lakan, klädde mig för lite utejobb, vattnade och bytte sedan om igen. Medan jag var ute fick pojkarna vädra sina pälsar.
När jag var klar med hemmasysslorna åkte jag till Södertälje och min bror och svägerska. Stannade till på Jula och köpte några kartonger.
Vi började med kaffe och äppelkaka. Sedan kom en av brorsans kompisar och fikade så det blev mer kaffe och äppelkaka. Men sedan gick jag igenom ett antal lådor och plockade ihop det jag ville ha. Kasserade en hel del också.
En leksaksskrivmaskin som fick åka i soporna. Vem vill ha en sådan idag när varje unge har en egen iPad? Jag minns hur jag så innerligt önskade mig den och att jag till min stora glädje fick den i julklapp. Minns inte hur gammal jag var, men jag kunde läsa och skriva så jag gick minst i första klass. troligen var jag 8 eller 9 år.
Det är lite sorgligt att kasta bort, men jag kan omöjligt spara varenda sak jag ägt under alla år från barndom till nu.
Eftersom jag ska åka dit imorgon också åkte jag hem vid 18-tiden. Kände att jag ville hem till pojkarna så de skulle få lite luft.
På vägen hem stannade jag till i Årsta och köpte en pizza på Pizzeria Karavan. Satt sedan ute och åt och drack lite rött. Bar in mina dynor, som fått liga kvar ute de senaste dygnen. Men jag tror på regnet först när jag ser det. Man har lovat regn så många gånger. Det har inte regnat sedan före midsommar. Förutom några droppar.
La mig på sängen och lyssnade på ljudbok. Somnade.
*I Gesällvisan lyder texten ”måndag gör jag ingenting” men det gjorde faktiskt. Någonting alltså. På tisdagen såg jag mig omkring, även om också det är en sanning med viss modifikation.
Jag tycker att du gör mycket hela tiden men det är väl för att jag verkligen inte gör någonting. Synd att du fick så ont i magen när du unnade dig lite choklad. Ibland får man falla för en frestelse.
Irriterande att dina uppgifter läckt så jag hoppas inte att de hamnar i orätta händer.
Kram
Haha… det var inte l i t e choklad. Jag lyckades få i mig nästan hela. Så lite straff var nog på sin plats… Men det var gott så länge det varade.
Ja, jag blir trött på att allt fler register läcker ut på internet. Mene de är mycket man kan bli trött på. Som det där med jobbdatorena som folk får ha hemma och att arbetsgivaren då får rätt att läsa privata mail mm. Sanslöst!
Ha en bra dag!
Kram
Det är verkligen full fart på dig hela tiden. Jag förstår att det sved i hjärtat att kasta den där leksaksskrivmaskinen. Jag gav Krister en skrivmaskin (en riktig) när han var barn. Han hade och har problem med stavningen och jag inbillade mig att det skulle vara lättare för honom om han kunde öva på skrivmaskin. Sen blev det givetvis en dator och därmed var ju stavningsproblemen lösta, och den enda gången skrivmaskinen blev använd var när deklarationsblanketterna skulle fyllas i. Tills man kunde göra det på nätet. Jag kommer inte ihåg vart den där skrivmaskinen tog vägen sen.
Ha en skön onsdag!
Kram, Ingrid
Den här skrivmaskinen har samma princip som sådanan där saker man gör Dymo-band med. Man vrider den där saken i mitten till rätt bokstav och trycker ner spaken framför. Fort går det inte men det fungerar.
Som du ser är den välbevarad, trots flitigt användande. Jag var så rädd omm ala mina saker som barn.
Nu har jag, efter att fått klart för mig att det innte var så mycket saker som in uppstressade/uppstressande svägerska gjorde gällande att trots allt låta den fortsätta sin tillvaro i min ägo. F har plockat upp den ur sopsäcken idag på morgonen åt mig innan den, säcken alltså, hamnar på tippen.
Den är ett tidsdokument och var en mycket kär leksak under många år under min uppväxt.
Ha en fin torsdag!
Kram
Jag gillar Karavan även om jag inte har varit där så ofta. Dom gör föredömligt stora pizzor.
Ja, storleken kan man inte klaga på. 🙂