Trots att jag har bristande artkunskap är det gäller akvariefiskar har jag en hel del goda minnen och bra upplevelser när det gäller akvarier och fiskar.
Att titta på fiskar ger en känsla av lugn och ro, troligen är det därför de ofta finns på sjukhus och i restauranger.
Jag ska inte trötta ut er med alla mina fiskminnen, men några ska jag dela med er.
- När jag precis gått klart min mentalskötarutbildning jobbade jag natt på en kvinnlig psykosavdelning. Jag hade ett fast schema tillsammans med två trevliga killar som båda hade akvarier som hobby. Det var fascinerande att lyssna på dem när de diskuterade olika fiskar och sötvattens- och saltvattensakvarier.
- Under mentalskötarutbildningen gjorde jag en av mina praktikplatsplaceringar på Vällingby skoldaghem. Skoldaghemmet hade hand om stökiga mellanstadiekillar som den vanliga skolan inte klarade av. Man använde sig av en helt annan pedagogik än den vanliga skolan. Bland annat avslappning med klassisk musik och ansvarsområden för killarna.
Man hade ett antal akvarier med fiskar som skulle matas. Olika fiskar skulle ha olika mat. Minns särskilt cikliderna som fick bitar av strömming.
En av pedagogerna hade som hobby tåg och körde tåget på den smalspåriga järnvägen i Mariefred på sin fritid. Han byggde också modelljärnvägar. Nördig? Javisst!
Han hade byggt en järnväg på skoldaghemmet där killarna fick frakta fiskmaten och stanna vid stationerna som låg vid akvarierna och dela ut maten. Fungerade alldeles utmärkt. Det här var på den tiden då man ännu inte pratade om diagnoser eller att de som inte fungerade i vanliga klasser ändå skulle vara där. Istället gav man de här killarna en chans att både gå i skolan, få mängder med tid och extra hjälp och en, som jag tror, bättre chans att hållas utanför den kriminella världen. Den som mognar långsamt behöver fångas upp av stabila vuxna innan den kriminella gängen rekryterar.
Det blev långt, så jag stannar vid två exempel. Men jag har massor av akvarieminnen. På bilden är ett akvarium från länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I entrén med ena sidan mot patientloungen.
Bilden ingår i 365 foton 2022 där jag deltar på halvfart med målet att publicera 180 foton.
Krister hade akvarium under rätt många år och jag tyckte att det var jätteroligt. När han flyttade hemfrån fick jag en guldfiskkupa av honom som ersättning för akvariet, men det var inte riktigt samma sak, fast rätt kul ändå.
Kram, Ingrid
Fina minnen från akvariefiskar. Visst är de rogivande men jag tyckte skötseln var så där… I dag ska helst alla barn vara integrerade i en vanlig klass men den enkla sanningen är att alla inte klarar det. Det pratas för mycket om utredningar och diagnoser i stället för att se till vad eleverna behöver. När jag gick i skolan fanns det en hjälpklass. Det hade aldrig ansetts rumsrent i dag men den bliv killarnas räddning och de hade en fantastisk lärare!
Kram
Pingback: Sista helgen | Kraka