Äppel päppel i livets labyrint

Åkte till jobbet på torsdagskvällen. Hann äta en korv med bröd på macken innan jag gav mig iväg mot Uppsala.

På jobbet var det helt okej. Natten rullade på och det kändes rätt problemfritt.

Fredagmorgon åkte jag hem och sov en kortare stund. På vägen till bilen fick jag syn på min vän Koltrasten. Det är ett tag sedan jag såg den och trodde nog att den inte längre fanns i livet. Den har något fel på en vinge. Den verkar ha en enorm livsvilja, bor nog i buskaget och lyckas livnära sig på mask som den får tag på i gräsmattan.

Möjligen är den lite piggare och när jag såg den dagen därpå flaxade den med båda vingarna så kanske kommer den skadade vingen att läkas. Den hoppar omkring där i gräset.

Efter några få timmars sömn var det dags att gå upp och klä mig för att åka på begravning i Årsta kyrka. Det var min vän Harriets man som skulle begravas.

Det var en fin begravning. Ganska många som var där för att ta farväl. Efteråt bjöds vi på lunch. Vi fick ett glas bubbel när vi gick in i stora salen för att skåla för Sören. Sedan fick vi sätta oss vid borden och det serverades lax, potatis och sallad. Som dessert var det äppelpaj och vaniljsås.

Det var verkligen en god lunch och jag hade fått trevligt sällskap vid bordet. Så trots den sorgliga anledningen så hade jag trevligt.

Efteråt åkte jag hem med Tvärbanan och hann vila en halvtimme innan det var dags för ännu en natt på BRIVA.

Natten mot lördagen rann iväg. Trots att jag var trött. Det var väldigt skönt när det blev morgon och dags att åka hem och sova.

Kan någon förklara för mig varför vuxna människor slänger sina smutskläder på golvet istället för att lägga dem i tvättsäcken? Det är ett stort problem i vården och det finns anslag om att det är förbjudet att lämna kläder på golven. Det är samma problem på sjukhuset i Huddinge och säkert på många andra ställen. Jag har pratat med några av dem som lämnar kläderna på golvet och en av anledningarna är: ”Jag har inte gått på högskolan för att städa och ta hand om tvätten”. Suck! Vad är det för fel på folk.
Fenomenet finns också i själva arbetet och vissa sjuksköterskor vägrar vara med och tvätta och bädda. Motiveringen? ”Jag har inte gått på högskolan för att torka bajs.” Dubbelsuck!

Natten mot söndagen lyckades också rinna iväg. Nu hade kroppen vant sig vid dygnsrytmen och det hade inte gjort mig något om jag haft fler nätter. Men det hindrade ju inte att det var väldigt skönt att vaka av och åka hem när passet väl var över.

Vi fick förresten tårta som en av arbetskamraterna kom upp med på väg hem från den fest som hölls med anledning av att Brännskadecentrum firade 10 år. Egentligen var det väl kanske förra året året. Men på grund av pandemin firade man i år. Som inhyrd fick man naturligtvis inte vara med och festa.
Det var natrligtvis väldigt snällt och omtänksamt att göra sig besväret och ta med den överblivna tårtan och gå vägen förbi sjukhuset. Men jag kan ju tycka att man borde tänkt på den personal som arbetade och beställt en extra tårta. Tänk om det inte blivit någon över till oss. Så typiskt vården…

Tårtan fick jag i alla fall smaka av och den var väldigt god. Jag är ju som bekant väldigt förtjust i tårta.

På morgonen kom samma kollega tillbaka som lämnat rapporten på kvällen och det gick snabbt att rapportera. Annars kan det ta tid, morgonen innan tog den en halvtimme efter att min arbetstid var slut. Jag får inte övertid, men timlön för tiden.

Jag stannade till vid Stora Wäsby och köpte en juice och två McToast. När jag kom hem kunde jag bädda ner mig meddetsamma och klockan var bara 8:50.

Jag hade satt alarmet på 15:00. Precis samtidigt ringde F och behövde låna min tvättstugetag och att jag bokade en tid akut åt honom. Jag hittade en enda ledig som jag bokade åt honom. Men det innebar också att jag var tvungen att släppa min tid på tisdag. Får se om den fortfarande finns kvar när han är klar. Jag behöver den för sedan jobbar jag fyra nätter. Men det visar sig.

Skickade ett sms till F med ett förslag. Tog ett bad. Ringde F och bestämde inför kvällen. Drack en kopp kaffe. Klädde mig och gick till F:s port för att träffa honom.

Vi promenerade ner till Pizzeria Torget i Akalla. Jag hade redan bestämt att jag ville äta en Filé Oscar och dricka deras Merlotvin. F skulle åka och shoppa med J så han skulle inte ha alkohol. Tur för mig som  var den som bjöd. Känner att jag måste bjuda honom lite eftersom han ställer upp och är kattvakt. Eller för att vara riktigt tydlig: Mina katter bor hos honom på heltid. De ska bo med mig i stugan sedan i sommar, men flytta tillbaka till honom när jag är i Jönköping.

Maten var som vanligt väldigt god. Pizzeria Torget är ett sådant där ställe som i alla fall jag aldrig skulle upptäckt om jag inte bott här. De har fantastiska pizzor också, men idag kände jag för en köttbit med rött vin till. Förutom  den sena IKEA-lunchen och laxen på begravningslunchen har jag levt på två varmkorvar och fikabröd den här veckan. En och annan smörgås också, men i vart fall har jag inte hunnit äta riktig, lagad mat.

När vi kom ut från restaurangen fick vi syn på den här lilla raringen. Skygg och ville inte hälsa. Men lät sig fotograferas.

Medan F, av okänd anledning, började prata om nihilismen, fick vi syn på en ballong. Egentligen så var resonemanget om nihilismen en följd av något vi pratade om. Men jag orkade inte lyssna ordentligt. Tror jag. Istället började jag prata om universums expansion. Typiska diskussionsämnen när F och jag pratar.

Hemma, vid min port, stod en man och väntade på att ta sig in. Jag är så trött på dessa illegala boenden. Många i föreningen har ”madrassboenden” (som naturligtvis inte är tillåtet) och jag vill inte göra det lätt för folk utan nyckel att ta sig in så jag följde med F till parkeringen. Han skulle åka till J och skjutsa honom för att göra matinköp.

Ballongen svävade över parkeringen och sedan över huset där vi bor.Tänker alltid att vi borde åka på en ballongutflykt. Jag har både hoppat fallskärm och bungyjump så det fattas liksom i mitt CV.

När jag kom till min port hade den där mannen kommit in. Säkert smitit in när någon gick ut. Ibland kan de vara riktigt hotfulla om man inte släpper in dem. Styrelsen och förvaltaren säger att vi alltid ska fråga vem de ska besöka och inte släppa in okända. Hur lätt är det på en skala…

Nu är det kväll och jag ska unna mig lite playTV och också plugga en stund. Sedan är det verkligen sovdags. Ska försöka komma upp tidigt imorgon och åka till stugan och fixa med ditten och datten.

Det här inlägget postades i Livet, Mammason, Mitt nya (arbets-)liv, Uppsala. Bokmärk permalänken.

8 svar på Äppel päppel i livets labyrint

  1. znogge skriver:

    Ja, vad är det för fel på vissa vuxna? Det borde väl vara en självklarhet att slänga sin smutstvätt på rätt ställe. Jag menar hur svårt kan det vara?
    Lät som en bra helg för övrigt. En god köttbit och dessutom tårta, inte fel det heller.

    Önskar en bra start på den nya veckan!

    Kram

  2. Hannas krypin skriver:

    Det har jag också varit med om, sjuksköterskor som resonerar precis likadant. Jag har dock bra kollegor där vi verkligen jobbar som ett team och kompletterar varandra. Trist det där att slänga kläderna på golvet. Hur svårt ska det vara att lägga det direkt i tvättsäcken. Lunchen låter riktigt god och visst kan man ha trevligt även om man ses av en sorglig anledning.

    • Kraka skriver:

      Det finns mängder med bra kollegor, men i den unga generationen finns många som är både bortskämda, södercurlade och egoistiska.
      Visst kan man ha trevligt även mitt i sorgen.

  3. Rosamund skriver:

    Ja du Monika vården ur alla vinklar….. den kan man disskutera länge. Man får heller inte sluta förvåna sig över folk.
    Jag förundrar mig över hur du får dygnets timmar att räcka till och att du orkar.
    Kramar🥰🥰🥰

    • Kraka skriver:

      Vården behöver en uppryckning! Inte minst måste man lösa bemanningsproblemen. Jag jobbade en rad pass, gick av på söndagsmorgonen som ju då var min sovdag, och sedan hann jag inte mer än fram till min stuga på måndagen innan jag fick meddelande om att det fattades folk och en personlig fråga om jag kunde ta ett pass. Jag svarade nej, jag ska jobba 4 nätter den här veckan och orkar inte mer. Dessutom har jag planerat min tid, den där tiden osm aldrig räcker. Men jag är så TRÖTT på att bli jagad för extrapass varje ledighet. För det har tenderat till att bli just varje ledighet.
      Vi måste ses i sommar1
      Många kramar

  4. Ingrid skriver:

    Du verkar ha haft intensiva dagar minst sagt. Nu hoppas jag att några dagar av ledighet väntar så att du får koppla av lite.
    Ha en fin början på veckan!
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Tack!
      Ja, det var intensivt och inte ser den här veckan ut att bjuda på någon ledighet. Jag har 4 arbetspass inbokade (som jag inte valt själv) och ändå jagar de mig för fler pass. Vissa avdelningar är hopplösa med sin bemanningsproblematik.
      Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *