Klev upp strax efter halv fem i morse, gav mig av vid halv sex och har jobbat hela dagen fram till halv fyra. Då var det dags att åka mot hemtrakterna igen. Hade tänkt fixa ett kontantärende på banken, men de hade inte kvällsöppet idag, utan imorgon. Det är inte många banker numera som hanterar cash. Imorgon kommer det att bli svårt att hinna på grund av mina arbetstider.
Hann trots allt inhandla ett födelsedagskort, skriva det och få ner det i en gul brevlåda innan tömningsdags. Medan jag pysslade med kortet fick jag i mig en hamburgare och en kopp kaffe.
Nu är jag hemma, klockan är redan halv sju, och har en hel del saker som måste göras. Jag trampar runt i vardagsträsket och ju mer jag trampar desto djupare sjunker jag. Det är som att det hela tiden bara blir mer och mer vardag som ska administreras innan själva livet kan levas.
Du, tänk om det är så här: alla de där dagarna när vi klafsar runt i vardagsträsket, det är liksom det som ÄR livet. TYP. Det gäller att investera i fina gummistövlar så man inte låter leran komma åt fossingarna. Kram!
Jo det är fördjävligt med all denna admnistration som lägger sig som ett skräp och stjäl tid från ens levnad.