Igar dog min laptop. Nar jag kom hem var alla filer forsvunna, alla bilder borta och det gick med nod och nappe att ta sig ut pa internet. Jag har inte haft harddiskhaveri sedan 2002 eller 2003 och hade glomt bort hur hemskt det ar. Blev naturligvis ledsen och valdigt irriterad pa mig sjalv for att jag skjutit upp det dar med att skaffa en extern disk for back-up.
Ringde min son som snabbt kunde konstatera att harddisken kollapsat, men att det verkade finnas kvar information pa datorn. Han lovade att ta sig an den sa snart han hade tid.
Idag ringde han mig och berattade att han bootat i Linux och att allt fanns kvar och var tillgangligt. Gissa om jag skyndade mig att inhandla en extern harddisk och sedan kopierades allt over till den.
Nu aterstar bara att transplantera en ny harddisk och sedan installera program med mera pa den. Tills det ar gjort far jag noja mig med att vara ansluten till ett externt Linuxsystem som dessutom har ett engelskt tangentbord – ja, ett inbyggt alltsa sa det ar rena gissningsleken att hitta ratt tecken for mig som inte alls ar van vid det och dessutom ser jag ju inte var de olika tecknen befinner sig nar jag har min vanliga laptop att skriva pa. Men det gar forvanandsvart bra.Saknar dock vart alfabets tre sista bokstaver, i rubriken har jag kopierat fran annan text och klistrat in. Men sa kan man ju bara gora pa enstaka ord, annars blir det val jobbigt.
