”Det där vi kallar för ”liv” är ett tåg med många vagnar.
Ibland sitter vi i en vagn, andra gånger i en annan.
Ytterligare andra gånger förflyttar vi oss från en vagn till en annan
när vi drömmer eller när vi låter oss hänföras av det fantastiska.”
Orden är Paulo Coelhos och utgör inledningen på januari min nya dagbok. Coelho är en populär och omtyckt författare, men många gör sig också narr av hans enkla livsfilosofi. Jag har ännu aldrig läst någon bok av honom.
Livet som en resa är en vanlig metafor, däremot har jag aldrig tidigare sett eller hört någon likna livet vid ett tåg. Jag tänkte ta just den metaforen som utgångspunkt för en resumé av 2011 och tankar inför 2012.
Första veckan av det nya året gick snabbt och nu är helgerna över och vardagen tar vid. Jag har en både spännande och fullspäckad vår framför mig, ja egentligen är väl sommaren också planerad – om än inte i detalj.
Tåget med nummer 2011 for snabbt fram medan jag gick från vagn till vagn. några av vagnarna innehöll arbete, andra studier och ytterligare andra förtroendeuppdrag. I några av vagnarna träffade jag nya människor, några för en stund andra för att lära känna närmare. Tåget innehöll också några riktigt otäcka, skrämmande vagnar med ett innehåll jag varken förstår eller vill ha med på mitt tåg genom livet. Tyvärr kopplade de på sig själva och var så tunga att det ofta var svårt att få tåget framåt.
Nu har jag bytt tåg och färdas på ett tåg med nummer 2012. Jag vet inte till fullo vilken destination det tåget har, men jag vet att det finns arbetsvagnar, vagnar med förtroendeuppdrag och vagnar med studier. Det finns också vagnar med vänner, kompisar och bekanta. I vissa av vagnarna finns människor jag ännu inte mött och vissa av dem kommer att göra oförglömliga intryck på mig. I en av vagnarna finns en lång och spännande resa långt bort. Den ser jag fram mot.
Men just nu har jag precis hoppat på tåg 2012 och befinner mig i första vagnen. Jag vet inte vart jag är på väg, även om jag vet i vilken rikning resan går, eller vilka människor jag kommer att möta. Kanske korsar din och min väg varann på vår resa genom livet…
Läser, men är dålig på att kommentera. Tack för det här med tåget, det tar jag med mig. Önskar dig en riktigt bra resa genom 2012!!
Tack Lobelia! Önskar även dig en bra resa genom 2012. Hoppas vi kan hinna ses framöver. Förra sommaren gick så fort, jag var sällan ledig eftersom jag hade ett så dåligt schema. Ska se till att sommarens schema blir bättre.
Har du aldrig läst Paulo Coelho? Då är det dax.
Jag hoppas få sitta i din arbets-vagn och i din vän-vagn.
Må ditt lok inte dra några oönskade vagnar detta år. Kram
@Borthy:
Min läsevagn är fullsatt och Paulo Coelho befinner sig i en väntevagn.
I min arbets- coh vänskapsvagn får du givetvis plats!
Just nu färdas jag i en spännande vagn där jag dagligen får imponeras av människors kampvilja och enorma förmåga att på kort tid organisera en motståndsrörelse.
Jag älskar att leva och att varje dag få vara en pusselbit i det under det är att vara människa!
Pingback: Tåget har nått sin ändstation | Kraka
Pingback: Livet är en resa, jag är på väg | Kraka