London – tredje dagen

Var riktigt hungrig när jag vaknade och gick ner till frukosten tidigt. Hade tänkt läsa lite i lugn och ro, men det var redan många där som också åt frukost tidigt.

Vi samlades efter frukost och promenerade sedan tillsammans till St-Mary-on Paddington Green. Där blev vi mottagna av Father Gary och vi firade mässa tillsammans. Sedan tog vi alla en promenad runt i området och tittade på den vackra kanalen, det nybyggda moderna köpcentrat och annat innan vi fick gå hem till Father Gary för att äta lunch. Vi blev där bjudna på fantastikt god soppa, man kunde välja squash-, fisk- eller kyckligsoppa. Jag åt kycklingsoppa. Vi fick också engelska ostar, bröd och yoghurt. Sedan var det kaffe eller te. Under promenaden berättade Father Gary för mig att Michael Bond, som skrivit de trevliga öckerna om björnen Paddington bor alldeles i närheten av kyrkan och att han är en förtjusande och trevlig man.

Efter lunchen besökte vi St Saviour´s CE Primary School. Vi blev först guidade genom hela skolan av elever som var jätteduktiga och berättade om skolan och svarade på frågor. Sedan blev vi bjudna på te (vad annars, vi är ju i England).

Efter skolbesöket gick vi i samlad tropp för att se på den moderna kyrkan St Saviour Warwick Avenue. En modern kyrka med en spännande arkitektur. Här var det Father Anthony som visade och berättade.

Efter alla studiebesöken följde jag med den lilla gruppen som tog en promenad hem till hotellet. Den stora gruppen åkte till Harrods för att shoppa. Tillbaka på hotellet vilade jag, tog ett bad och putsade på det jag tänkte säga vid middagen senare på kvällen.

På kvällen var det dags för vår avslutningsmiddag. Göran hade bokat bord åt oss på puben Duke of Wellington. Det var trångt, men både trevligt och god mat. Det var en lyckad kväll!

Efter god mat, massor av vin, trevligt sällskap, tal och många skålanden var det dags att gå hem och sova. För sova var precis vad jag gjorde även om jag erbjöds att följa med ut för att ta en öl eller fler. Man blir trött av alla nya intryck, i alla fall blir jag det och jag som var trött redan innan vi reste…

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 + 16 =