Då brister själen ut i lovsångsljud (2014-12-07)

Det var körkonsert i kyrkan idag, söndag, på eftermiddagen. Flera olika körkonstellationer framförde sånger och psalmer. Jag kände igen enstaka ord som Jesus, halleluja och hosianna. Men det var också flera melodier jag var bekant med. Bland annat sjöng en manskör O store Gud (…då brister själen ut i lovsångsljud…), fast på grönländska. Det är en mäktig sång! Man sjöng också något som nog var När juldagsmorgon glimmar och så ett par psalmer som jag inte kunde placera men kände så väl igen.
Det var andakt också och man läste något, troligen en bibletext. Grönländarna är ett mycket religiöst folk.

Kyrkan var helt fullsatt av människor i olika åldrar, allt från äldre till mycket små barn. Det var så vacker sång och en väldigt fin kyrka.

Det fanns två votivskepp, ett framme strax vänster om altaret och ett nästan längst bak i kyrkan. Votivskepp finns i stort sett alltid i kyrkot nära havet. Man är så väl medveten om havets krafter och att man aldrig kan vara säker på att den som ger sig ut kommer tillbaka. Votivskepp är gåvor till kyrkan, ett slags offergåva, som man ger i tacksamhet när någon överlevt en svår storm.

006

 

 

 

 

008009

 

 

 

 

011013

Det här inlägget postades i Grönland: Första resan, Livet. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Då brister själen ut i lovsångsljud (2014-12-07)

  1. Pingback: Tre arbetsnätter (2014-12-05 – 2014-12-07) | Kraka

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *