Ratio och intellectus, kairos och chronos och så de där små sakerna vi får glädja oss åt

Gårdagens skumbad avnjöts medan jag lyssnade på ett avsnitt Sommar i P1 från 2017 där filosofen Jonna Bornemark berättade om förnuftets två sidor, ratio och intellectus. Jonna Bornemark var på tapeten ett flertal gånger under helgens diskussioner men nämndes också i skolan på Newman i fredags. Började sedan lyssna på hennes bok Det omätbaras renässans.

Måndagen började med en stunds ljudbokslyssnade, efter att jag givit mig själv en sovmorgon och inte gått upp förrän klockan var 09:40. Sedan satt jag och lät tiden gå medan jag tittade klart på Innan vi dör på svtplay. Orkade inte se hela avsnittet på söndagskvällen. Ljudböcker och playTV. Kvalitetstid, det som kallas kairos. Så långt från klocktiden, chronos, alla krav och måsten.

Pluggade en stund, fast inte så länge. Bestämde mig för att åka in till stan lite tidigare och göra ett par planerade inköp. Hungrig var jag också och det var långt till eftermiddagens planerade middag.

Började med att ta T-banan till Solna. Köpte en markeringspenna på Akademibokhandeln. Just i Solna ligger affären precis innanför ingången till centrumet.
Hade sedan tänkt att dricka en kopp kaffe och äta antingen en korv eller en liten hamburgare hos Korv-Ingvar. Men där hade de inget kaffe. Trots att jag såg att det fanns en skvätt kaffe kvar i kaffemaskinen. Dessutom tyckte jag att de kunde satt på en ny kanna, klockan var ju bara runt 14.
Istället gick jag först tll Seven-eleven, men där var ju en sådan röra så man undrar om all personal hade sin första dag på jobbet. Det slutade med att jag köpte en korv och en Cola-zero peach på Pressbyrån. Sedan åkte jag in till stan.

Jag var trött redan innan jag gick hemifrån, en trötthet som tilltog allt mer i folkröran. Herreminje vad folk skriker, stojar och trängs!

Jag skulle till Body shop för några inköp och gick raka vägen dit. Köpte det jag skulle och gick sedan för att ta en kopp kaffe och läsa en stund. Men överallt var det trångt och fullt. Lyckades tränga ner mig vid ett litet bord inne på Vetekatten. Drack en kopp och åt en katalan. Att ens tänka på att läsa i stojet var omöjligt.

I ganska god tid började jag traska ner mot Pinchos. Skulle träffa min vän röntgenläkaren där klockan 17:00. När jag kom dit var det cirka en kvart kvar men jag fick sätta mig vid vårt bord och hade precis skickat iväg min beställning av ett glas rött när hon dök upp. Hon var också tidig.

Första uppsättningen av smårätter: Serano och melon, stekta räkor, langos.

Andra uppsättningen av smårätter: Friterad halloumi, tortilla.

Dessert: Blåbärssviss

När vi tänkte efter var det länge sedan vi sågs, i början av juli. Vi har båda haft alldeles för mycket under sommaren och hösten. Men nu har vi ett nytt datum i november att se fram emot.

Två timmar är vad restauranger tycker är lagom för att äta. Inte för att man sa något, men det stod tydligt på bokningen. Men vi kände oss nöjda när vi gick därifrån ett par minuter före 19.

Vi tog T-banan från Hötorget. L skulle byta till pendeltåget vid Odenplan och jag T-bana vid Fridhemsplan. Jag skickade ett sms till F och frågade om han kunde möta mig vid T-banan. Jag kände att jag inte skulle orka bära min kasse själv. Dessutom hade vi bestämt att höras under kvällen eftersom jag ville fråga honom om hjälp med en sak.

F bar min kasse fram till min port och vi sa hejdå. När jag kom in kollade jag att pojkarna hade mat i skålarna, tog ett bad och sedan kraschade jag totalt i sängen. Jag var så utmattad att mina planer på att se Halv åtta hos mig fick skrinläggas. Jag somnade inom ett par minuter.

Det här inlägget postades i Livet, Mammason. Bokmärk permalänken.

4 svar på Ratio och intellectus, kairos och chronos och så de där små sakerna vi får glädja oss åt

  1. Ingrid skriver:

    Jag är inte så ofta i Stockholm, men slås alltid av att det är så mycket folk överallt och det är så stimmigt och bråkigt. Jag tror inte att jag skulle orka leva under såna förhållanden.
    Hoppas att du fick sova riktigt gott i natt och att du får en lugn och skön tisdag!
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Tack, jag sov alldeles utmärkt. Men vaknade tidigt.

      Det är fruktansvärt rörigt i Stockholm. Obegripligt. Inte blir jjag så där stressad och trött i andra storstäder. Visst är det mycket folk men inte detta stohej, trängande och gapande.

      Hoppas din tisdag blir bra.
      Kram

  2. znogge skriver:

    Numera är det vanligt att restaurangerna har ett tidsintervall. Det innebär ju att fler kan äta men samtidigt så vill man ibland sitta kvar längre. Då känns det lite snopet att behöva gå. Nåja, det finns ju andra ställen i så fall…

    Kram och ha en bra dag!

  3. skogsnuvan skriver:

    Ja du större skillnad kan man inte tänka sig. Här är det som lugnast den här tiden. Visserligen har jag min yngsta bror och hans kompis här och vi ska äta köttbullar med potatismos. köttbullar av älgfärs som jag stått och gjort nu och potatismos av mina egenodlande potatisar. Det såg bra gott ut det ni åt och framför allt ovanligt för mig. Visst har jag varit i Stockholm men allt folk springer så fort och ser så ilskna ut så jag ville bara hem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 × tre =