145 Norsborgs Slaktar Liga – En bokrecension

Idag kom den äntligen, boken jag väntade på. 145 Norsborgs Slaktar Liga av Lee Jason Spångberg.

Boken är både en historiebeskrivning av graffiti i Stockholm och berättelsen om en ung mans väg från kriminell graffare till erkänd konstnär.

Vi får följa Lee, eller Brain som han använder som artistnamn, och hans kompisar när de målar i tunnelbanan, på torg och allehanda byggnader.
Vi får också vara med då Graffitiskolan på Kungsholmen startade, men sedan tyvärr lades ner. Vi får vara med om möten med politiker, utställningar och otaliga möten mellan människor i skiftande miljöer. Det fanns ett samarbete mellan SL och Fryshuset, men det lyckades SL förstöra. Istället startade man krig mot förortens ungdomar och bannlyste graffiti som konstform. Ett bannlysande som sedan hängt med länge och Stockholm har haft nolltolerans för graffiti. Det var förresten SL som gav namnet Norsborgs Slaktar Liga åt Brain och hans kompisar. Numera finns det ett flertal lagliga ställen där graffiti får finnas. En av mina favoritplatser är Snösätra, som ligger i industriområdet mellan Rågsved och Högdalen. På sommaren åker jag ofta dit efter jobbet för att rensa hjärnan och hämta nya krafter. Det finns alltid något nytt att se där.

Trots att jag intresserat mig för graffiti i decennier var det mycket i boken som var nytt för mig. Boken är ett viktigt historiskt dokument där vissa krafter i samhället står i opposition mot ungdomskultur, graffiti som konstform och förortens människor. Som stöd fanns Anders Carlberg och Fryshuset, prästen Ma Oftedal och ett antal politiker som förstår vikten av att ungdomar i förorten blir sedda.

Lee ger, utöver graffitins historia, sin egen livshistoria. Det är svårt att inte bli gripen av hans berättelse som innehåller så mycket av tragik, men också ljusglimtar. Bilolyckan där hans syster och farfar dog och han själv blev ordentligt skadad och intensivvårdades i respirator i Linköping. Sonen, född med en svår sjukdom, som avled 2005. En sorg, men också en källa till inspiration. Precis som gränslandet mellan liv och död ofta är.

Lee är numera, sedan länge, en erkänd konstnär och har haft otaliga utställningar. Hans konst är fascinerande och väcker många frågor av religiös och filosofisk karaktär.
Jag har förmånen att äga en av hans målningar, Holy diver, en målning med ljus, mörker och djup.

Blir du som läser min blogg sugen på att köpa den här boken kan du höra av dig till mig i en kommentar så lovar jag att förmedla kontakt med Lee Spångberg. Boken är väl värd att ha i sin ägo även om man inte är specialintresserad av konst i allmänhet och graffiti i synnerhet. Den är som sagt ett tidsdokument. Ett viktigt sådant.
I bokens sluttext skriver Lee: Din story är viktig för framtiden. Precis så är det. För vad är det vi brukar sakna i historieböckerna? Jo, vanligt folks berättelser. Det vi brukar kalla narrativer med ett finord.

Det här inlägget postades i Böcker, Livet. Bokmärk permalänken.

3 svar på 145 Norsborgs Slaktar Liga – En bokrecension

  1. Znogge skriver:

    Det låter som en väldigt intressant bok. Graffiti är spännande och extra bra är det när det handlar om vanligt folks berättelser. Det är en viktig del i ett historiskt perspektiv.

    Kram och sov gott!

  2. Rita Criborn skriver:

    Hej!
    Jag vill gärna ha ett ex av boken.

    Med vänlig hälsning
    Rita

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tretton − fyra =