Förklaring och förtydligande

Nu är det ju inte så att jag varken behöver förklara mig eller försvara mig. Men jag vill ändå göra några förtydligande då jag förstått att det finns läsare som skummar texten och sedan gör helt egna tolkningar om mig och mitt liv. Det må så vara, men det är inte okej att använda dessa fantasier till att gå bananas och angripa hela min livsstil. För bloggen innehåller inte allt i mitt liv, jag gör många saker som jag aldrig skriver om. Av olika anledningar. Ibland hinner jag inte, vill inte eller tycker det är sekundärt. Men framför allt så värnar jag både min egen och andras integritet och skriver inte om en hel del av de privata saker som ett liv ju faktiskt innehåller.

En av mina läsare, som inte tidigare kommenterat så vitt jag vet, framförde en mängd åsikter om hur jag är:
Jag  gör vad som helst för pengar. Jobbar var som helst, bor på vandrarhem och lever på skräpmat. Jag har dubbel lön jämfört med ordinarie personal och saknar yrkesskicklighet.
Personen i fråga, som säger sig äga ett bed and breakfast, vägrar hyra ut åt sådana som jag. Jag som gör att ordinarie sjukvårdspersonal, personal med kometens, säger upp sig för de inte vill jobba ihop med sådana som jag. Det är mitt fel att skattepengarna inte räcker.

Egentligen förtjänar inte sånt trams ens att bemötas. Men ifall det finns fler som tror samma sak vill jag nu klargöra följande:

  • Jag bor för det mesta hemma i min permanenta bostad.
  • Jobbar huvudsakligen som timanställd åt landstinget.
  • Tjänar ett par tjugor mer i timmen än på en landstingsanställning när jag jobbar åt företag. Men då ska jag ta de pass man inte lyckats förmå ordinarie personal att ta. Helger, mest helger faktiskt, ta sjukluckor och luckor så ordinarie personal kan få ledigt.
  • Som inhyrd får man på sin höjd ett arbetspass introduktion på en ny arbetsplats. Normalt annars är minst 4 veckor.
  • Man måste vara extremt flexibel och självständig.
  • Jag har aldrig träffat någon som säger upp sig till följd av att jag fyllt ut vakanta luckor. Snarare tvärtom att man är glad eftersom man då kan få semester och kompledigt.
  • Jag betalar själv mina resor och mitt boende.
  • Jag får själv bekosta det mesta av fortbildning och  alla utbildningskonferenser.
  • Beträffande mina matvanor så angår de egentligen ingen. Jag lagar mängder med mat från grunden, så kallade ”storkok”. Men jag har alltid gillat pizza, tunnbrödsrulle, korv med bröd och liknade. Oavsett anställningsform. Fikar gör jag också ofta. Älskar bakelser. Det är jag själv som betalar min mat, med skattade pengar.
  • Det uppdrag jag fått i Växjö innebär att jag ska jobba alla fredag-lördag-söndag från den här veckan till i mitten av september. ALLA helger. Försök få någon ordinarie personal att gå med på det. Så visst, jag får kompensation för det. Men det är mycket i privatlivet jag måste avstå från. Har fått en ledig helg i maj, den var redan bokad för annat. Jag är revisor i en förening och det är årsmöte. Det är ett helt ideellt uppdrag utan ersättning. Jag gör massor av ideella saker, utan att skriva om det i bloggen varje gång.
  • Jag tar inte jobbet från någon ordinarie som så gärna skulle vilja jobba alla dessa helger. Man behöver ytterligare en specialistsjuksköterska som kan ta ett lika stort uppdrag med alla helger under samma period.
  • Det står givetvis var och en fritt att vägra hyra ut bostad till folk man anser vara dåliga människor. Tycker dock att det är lite omoget. Konsultpersonal är inga brottslingar.
  • Jag hyr en lägenhet av vänner jag känt sedan 1973.
  • Jag har 45 års erfarenhet av vårdarbete, 37 som sjuksköterska, 31 som intensivvårdssjuksköterska, 30 som anestesisjuksköterska.
    Utöver det har jag en mängd omvårdnadsrelaterade kurser.
    Så jag kan nog med gott samvete anse mig vara kompetent och yrkesskicklig.
  • Jag är pensionär sedan 2018-11-01. Det gör att jag inte behöver jobba heltid länge. Men att leva på den pension som jag får efter 45 års arbete är en omöjlighet.

Det är så lätt att få för sig hur andra, speciellt människor man inte känner, är. Behovet av syndabockar är ett spännande fenomen. Rent filosofiskt. Man skyller på människor som inte är, och lever, på det sätt man själv gör. Sen kvittar det om det är invandrare, ensamföräldrar, arbetslösa, sjukskrivna eller konsultpersonal. Bara man får spy sin galla över någon och ha sina syndabockar.

Det här inlägget postades i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Växjö. Bokmärk permalänken.

6 svar på Förklaring och förtydligande

  1. Znogge skriver:

    Du behöver verkligen inte försvara dig eller förklara dig men förstår att du ändå vill göra det. Jag hade reagerat på exakt samma sätt. Ärligt talat hade jag blivit skitförbannad, för att tala klarspråk, om någon tog sig friheten att skriva vad jag var för person och hade synpunkter på mitt liv och leverne. Bra rutet!

    Kram och god morgon!

  2. Ingrid skriver:

    Fy så tråkigt att du ska behöva känna anledning att förklara dig på det här sättet. Det är verkligen bedrövligt, men ”trollen” finns överallt!
    Vi borde alla känna tacksamhet över att det finns sjukvårdspersonal som ställer upp och jobbar nätter och helger. Hamnar det här ”trollet” på sjukhus får hen kanske anledning att omvärdera sina åsikter.
    Varm kram!
    /Ingrid

  3. it_is/Anette skriver:

    Jag säger som ovanstående… du ska inte behöva försvara dig. Men ibland så känner man att man bara måste få ”skriva av sig” för man blir lite för irriterad på den där typen av kommentarer. Som jag anser bara är någon som tror sig sitta tryggt bakom skärmen o gör allt för att just göra någon arg o irriterad.
    Samhället ska vara så tacksamma över att det finns sådana som dig, som vill jobba o kan jobba när andra behöver, vill få vara lediga eller att det är sjukdom o det fattas personal.

    Ha en fin dag

  4. Micke skriver:

    Måste vara en oerhört bitter människa…eller något annat.
    Bullshit på ren svens..eh…engelska 😉

    Ha det bäst.

  5. Pingback: Flytten till Växjö – De två första dagarna | Kraka

  6. skogsnuvan skriver:

    Fy sjutton. Skit i sådana inlägg. Du måste väl få göra som du vill . Vi ska ju för sjutton leva i ett fritt land eller är det inte så?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × 4 =