Gotska sandön – andra dagen

Vaknade ganska tidigt. Vi var och köpte varsin karta och sedan åt vi frukost. Jag ville ta det lugnt under förmiddagen och satt och läste medan jag förberedde lunchen. Skulle göra tonfisksallad och behövde både kokt, kallt ris och kokta ägg.

Efter lunch gav jag mig ut på en promenad. Jag började med att gå ner till kyrkogården på ön, dit är det nog ungefär 6 kilometer. Det var en liten kyrkogård och det är inte så många som ligger begravda där, cirka fyrtio personer tror jag. Vad jag kunde se så var den senaste graven från början av 2000-talet. Det kändes väldigt ensamt och ensligt.

Jag gick sedan fram så jag såg havet, men det var stor nivåskillnad och jag kände inte för att ta mig ner den vägen. Satt en stund och tittade och gick sedan tillbaka en bit och runt kyrkogården på andra sidan för att så småningom hitta en väg ner till stranden.

Det var ganska tungt att gå i sanden, men det var samtidigt väldigt avkopplande med havet alladels nära. Det som var mer irriterande var att det började regna. Jag var långt hemifrån och regnet bara tilltog. Har man, som jag, glasögon ser man inte så bra när det blir fullt med vatten på dem. Jag lyckades därför missa vägen upp mot lägerplatsen och fortsatte fram mot nästa udde. Det hade väl inte varit något problem om det dels hade varit fint väder dels inte en massa aggressiva fåglar.

Fåglarna uppskattade inte alls min närvaro och dök i mängder ner mot mig. Det var riktigt otäckt. Jag bestämde mig då för att försöka ta mig upp på sanddynerna och gå åt det håll jag ansåg att lägerplatsen skulle ligga. Men naturligtvis stötte jag på en ny fågelkoloni som skränande skrämde iväg mig. Jag var nu helt genomblöt och flydde tillbaka ner på stranden. Sedan fick jag tillbaka till jag kom till den plats där vägen gick upp från stranden. Väl hemma bytte jag till torra kläder och lagade till ”köttfärssås” av quorn och pasta.

Efter maten diskade jag och bar bort avfall till komposten och annat skräp till soporna. Man är noga med sopsorteringen här på ön.

Eftersom det bara regnade lite gick jag till aftonbönen. Det var en ny präst som kommit från Gotland idag och det visade sig att han kände kyrkoherden i Kista. Han berättade för mig att när han varit yngre och börjat fundera på frågor om Gud och Jesus hade han blivit hembjuden till vår kyrkoherde och blivit bjuden på blåbärspaj medan de pratade om livsåskådningsfrågor och annat.

När gudstjänsten var slut hade det börjat regna ännu mer och jag skyndade mig hem till stugan. Det är inte så roligt att befinna sig på en plats med trångt utrymme och dessutom långt till toaletterna när regnet vräker ner. Hoppas det blir bättre imorgon.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *