Tredje kongressdagen

Lördagen var den tredje kongressdagen. Efter frukost samlades de båda delegationerna för att diskutera de kommande motionerna och propositioner som skulle behandlas. Bland annat skulle en stadgeändring diskuteras som skulle få till följd att mandatperioden skulle ändras från två år till fyra. Eftersom kongressmaterialet kommit ut i mitten av juni var det många som tyckte att tiden för att diskutera stadgeändringen varit för kort. Det fanns en stark enighet om att frågan borde återremitteras och tas upp på nästa kongress. Dock fanns det ett problem av ekonomisk karaktär, det är dyrt med kongresser. Jag uppmanades därför att samla gruppen igen för ny diskussion. Men nu gick det inte att uppnå någon konsensus i frågan och det blev en jobbig splittring, dels i gruppen dels mellan de båda delegationerna. Jag blev väldigt trött och det här fullkomligt slukade energi hela dagen eftersom våra diskussioner var på morgonen och själva beslutet skulle tas ganska sent på eftermiddagen. Hur som helst så slutade det med att det blev en återremiss när hela kongressen röstade i frågan.

På kvällen var det kongressfest på Hipp, en lokal som byggt under sent 1800-tal och som var vackert sliten. Maten var god, vi fick tacobuffé och sedan kaffe och kakor. Som alltid på Broderskapsfester var det alkoholfritt. Det var en trevlig fest och jag satt med trevliga människor. Det hölls en del tal, bland annat talade Martin Viredius från Transportfacket. Han höll ett både spännande, inspirerande och överraskande tal om betydelsen av att även ateister och agnostiker har kontakt med troende och hur det berikat hans liv.

Innan vi började skingras från festen, vissa skulle ut på stan och några av oss kände oss lite slitna och ville hem till hotellet, tog vi i Stockholms län ett gruppfoto av delegationen. Jag passade på att sticka min kamera i handen på lämplig fotograf och fick på så sätt ett nytt, fräscht foto som jag sedan la in på facebook.

När jag kom tillbaka till hotellet hade jag en idé om att ligga på sängen och läsa. Efter två meningar sov jag. Det hade varit en lång och jobbig dag som tagit mycket energi. Till sist blev dock allt bra och vi kom överens om att det inte skulle finnas några ”hard feelings” trots konflikten kring stadgefrågan där vi inte kunde enas i våra två delegationer.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *