Blip, blip… Low battery…

Jag är egentligen väldigt bra på att ta hand om mig själv och fylla på energi kontinuerligt. Hade jag inte varit det skulle jag aldrig orkat med allt som hänt under mitt liv. Men det senaste året har det blivit allt mindre tid till att fylla på mitt inre batteri och allt oftare ger det ifrån sig ett blip, blip…  low battery… som yttrar sig i en enorm trötthet.

Igår bestämde jag mig för att ta mig en hel dag för uppladdning. Jag började med att sova riktigt länge utan att någon klocka skulle väcka mig. Sedan fick det bli en lång frukost och därefter ett bad. När jag var färdig och klädd var det långt in på eftermiddagen.

Jag packade min väska och åkte in till Stockholms city. Vid Fridhemsplan gick jag av T-banan och promenerade över St Eriksbron, stannade till vid Bröllopsbutiken och tittade på de vackra kläningarna och fortsatte sedan ner mot Norra Bantorget. Jag har aldrig riktigt tittat på Hjalmar Branting-monumentet, men det passade jag på att göra nu.

Sedan fortsatte jag mot Kungsgatan, gick in på 7-eleven och köpte mig en varmkorv. Vandrade sakta uppför Kungsgatan och tittade i skyltfönstren och gick sedan in på Konserthuset och tittade på två fotoutställningar: Människor i Stockholm, en utställning där fotografen Rolf Wertheimer med sina foton visar ungdomslivet runt Hötorget i Stockholm i början av 1960-talet och The PGB Photo Award – Internationella pressbilder med hjärta, en del riktigt ruggiga bilder från krig ute i världen.

När jag kom ut från Konserthuset gick jag till Filmstaden för att kolla bioprogrammet. Bestämde mig för att se Public Enemies, filmen om John Dillinger där Johnny Depp spelar huvudrollen. Eftersom det var ett par timmar tills filmen skulle börja gick jag över till Kungshallen och satte mig på Pytterian och drack ett glas rosévin.

Efter bion gick jag tillbaka till Kungshallen, men den här gången en trappa upp och åt sushi. Efter maten gick jag nedför Kungsgatan och tittade i fler skyltfönster, slank in på MacD och tog en kopp kaffe. Därefter fortsatte jag att gå runt en stund för att slutligen ta ett sista glas vin på Pizza Hut och äta de där goda vitlöksbröden med ost. Klockan var nästan midnatt innan jag var hemma.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

1 svar på Blip, blip… Low battery…

  1. Lobelia skriver:

    Å vilken härlig dag! Glad att du tar en sådan ego-dag. Du är en person som ger så mycket hela tiden, och då måste man ju fylla på också!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *