Första gången jag såg den reagerade jag minst sagt märkligt. Satt på T-banan på väg hemåt i sällskap med min son. Vi hade varit och ätit en lite överstor lunch och jag var så där tröttmätt som man kan bli och inte helt ”på banan”.
Plötsligt får jag syn på affischtexten: ”Har du tid att hjälpa oss med en splitterskada?” Att en kollega ber om hjälp är ju inte precis ovanligt och jag är genast beredd att resa mig och plocka fram det som behövs. En enda blick på bilden gör mig uppmärksam på att det fattas några saker och jag har precis på tungan att fråga om jag ska hämta bedövning med eller utan adrenalin då jag ”vaknar till” och inser att jag inte ska hämta något alls och att man alls inte vill ha min hjälp. Man är helt enkelt ute efter mina pengar och pengar är inte precis något jag har på hög…
Nej,pengar har man ju inte på hög! Men nog har man möjlighet att hjälpa lite. Att skära ned på lite utgifter? Ser jag rätt är det Läkare utan gränser som samlar in.
Jodå, visst kan man ge en del bidrag, men inte till alla organisationer man vill stödja. Jag ger bidrag till några som jag känner extra för, men visst finns det en gräns för hur mycket man kan avstå när räkningarna lägger sig på hög.
Volontära insatser är också ett sätt att ge, att ge av sin tid och kompetens. Probono kallas det, i alla fall inom juridiken där det är vanligt.
Din reaktion visar ju att du är redo att ställa upp om det skulle behövas!
Alla organisationer som vädjar till oss att stödja dem, gör så gott de kan och det gör nog vi också, men man kan inte ge till alla. Jag skänker också till några som jag känner extra för.
Kram, Ingrid
Råkade ut för följande förra veckan; blev stoppad av en man som hade en pärm med bilder från förtryckets Iran.visade även att han hade polisens tillstånd. Jag frågade om det var namnpåskrifter han var ute efter och ja ,det påstod han. Men efter mitt namn och stad fanns fyra rutor;A,B,C och D. Han undrade vilken jag ville kryssa i. Fick se vad dessa innebar;A=300:- och D=2500:-. Hur mycket ville jag hux flux skänka honom? Inget av detta svarade jag varpå han började envisas. Förklarade då att dels hade jag inga kontanter och att även om vill jag inte ge på detta sätta. Han skulle dra iväg mig till bankomat,och blev sur då jag vägrade.
Ett fult och kanske även helt oseriöst sätt