Första utflykten

Idag har jag varit på utflykt. På riktigt alltså, inte bara till sjukhuset eller badhuset. Jag började med att sakta ta mig upp till T-banan och som tur var fungerade hissen. Det är riktigt otäckt att åka rulltrappa med kryckorna, att kliva på och av. Mest av.

Vid Fridhemsplan tog jag mig första biten med rullband, sedan rulltrappa och slutligen vanlig trapp upp till Thelins. Det går förvånandsvärt bra med trapporna, bara jag får gå ett steg i taget och hålla mig i ledstången. Men det är inte alla medpassagerare som uppskattar att jag går sakta. Det pustas och stånkas en hel del vill jag mena. För att inte tala om alla de där som glor på mig med blick som visar att de utgår från att jag gjort något som gör att det är självförvållat att jag går med kryckor. Supit eler knarkat typ. En och annan, dock ett fåtal, är vänliga och frågar om jag behöver hjälp.

På Thelins fick jag hjälp med brickan av personalen som bar den till bordet. Jag hade en stor längtan efter kaffe och en bakelse eller semla. Det blev en Budapestbakelse.

När klockan var strax efter fem gav jag mig av tillbaka till T-banan. Nerför trappen och sedan åkte jag till Rådmansgatan. Där fungerade hissen, men sedan var det ytterligare en bit upp till gatuplanet och jag blev tvungen att gå.

Jag letade sedan reda på Världens Resors lokal. De har flyttat till Tegnergatan. Ikväll hade man föreläsning om sin resa till Iran. Det kostade 60 kronor och för det fick man, förutom föreläsningen, ett glas vin (eller alkoholfritt) och ett slags ostboll fylld med fetaost och mynta. Riktigt gott!

Det verkar vara en fantastisk resa med massor av upplevelser. Inget som känns aktuellt i år, men jag har funderat på att åka till Iran och jag tror att Världens Resor är dem jag vill åka med. Jag har goda erfarenheter av dem både från Patagonien och Kamchatka.

Sedan var det dags att åka hem. Tillbaka till T-banan, byte vid Fridhemsplan och hem. Min son kom och hämtade mig vid T-banan. Det är inte helt streetsmart att se hjälplös ut i förorten. Även om jag säkert skulle kunna slåss med kryckorna om det kniper, jag är inte alls någon snäll och hjälplös tant, även om jag ser ut som en med kryckorna, så vill jag inte bli överfallen i onödan.

Nu är kvällen slut. Jag är också slut och har krupit upp i min renbäddade säng, som min son fixat åt mig. Nu är det dags för film och en öl. På det hela taget har det gått bra idag, återstår bara att se om benet håller sig lugnt under natten och låter mig sova.

20150224_163117

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

10 svar på Första utflykten

  1. Gunnel skriver:

    Jag har alltid undrat hur de personer tänker, som bara rusar fram utan att tänka på att ta lite hänsyn till andra…..eller de tänker kanske inte alls? Ha det gott.

  2. Geddfish skriver:

    Jag kniper ditt svar, Kraka, de som rusar fram har bara ”framåt” i skallen, det är så självklart.

    Jag själv tänker många gånger på hur det skulle vara om jag bröt armar och ben, har ingen som hjälper mig här, därför är jag EXTRA försiktig, men man vet ju aldrig om och när olyckan kan vara framme, det kan vara andra som förorsakar den också, puh.
    Ha det bra, kram!

    • Kraka skriver:

      Ja, det kan gå så fort. Jag skulle bara bära in det jag handlat och plötsligt låg jag där. I vår förening är man väldigt dålig på att fullgöra sitt ansvar när det gäller att sanda. Har i många år tänkt på att snart kommer någon att halka och bryta sig. Att det skulle bli jag hade jag inte ens föreställt mig.
      Önskar dig en bra onsdag!
      Kram

  3. znogge skriver:

    Olyckan är verkligen snabbt framme tyvärr. Men det är tråkigt att föreningen inte tagit sitt ansvar för halkbekämpningen. Imponerande i alla fall hur du lyckas ta dig fram trots kryckor!

  4. Kan meddela att i Hjo finns varken rullband, hiss eller rulltrappor. Så roligt har inte vi det. Och till Iran skulle jag aldrig styra min kosa.

    • Kraka skriver:

      När det gäller rulltrappor och andra mer eller mindre obscyra färdmedel är det kanske lika bra att ni slipper dem.
      Jag är väldigt sugen på den där resan till Iran.

  5. Moi skriver:

    Oj, vilken tuffing och vilken utflykt! Tur det var en givande föreläsning så att det var mödan värt.
    Jag har lyckat hålla mig borta från Budapestbakelsen, men nu får det bli en till helgen. Kan du kan jag! 🙂

Lämna ett svar till Gunnel Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *