Ledighetsturné – Fjärde dagen

Det var mulet på morgonen, men ändå så pass varmt att jag kunde njuta mitt morgonkaffe ute. Jag hade ett wienerbröd kvar sedan dagen innan som jag åt. Tyckte det var onödigt att åka till affären och köpa frukost.

Jag hade inte så mycket saker att plocka ihop, men det tog ändå en stund att komma iväg, skulle ju dammsuga och städa. Tid känns som något som alltid rinner ifrån mig, speciellt om jag har saker planerade. Men annars också egentligen. Tidsekonomi verkar inte vara min grej och inte hjälper det att jag har en, visserligen bara grundläggande, ekonomisk utbildning.

När jag lämnade Hammenhög var det rena kaoset och jag funderade på vad det tagit åt folk. Bilar stod parkerade på vägen så det var svårt att komma fram, folk gick mitt i vägen och som sagt det var kaotiskt. Det var Loppmarknad.

Jag stannade till vid ICA i nästa samhälle, där var det bara normalt mycket folk för att vara lördag. Köpte den frukost jag inte ätit och nu var jag hungrig. Åt ett par mackor med prickig korv i bilen.

Mitt nästa mål var Höör och det visade sig vara längre dit än jag först förstått. I tid alltså, inget är särskilt långt i Skåne. Men det är många vägar med 40 som högsta fart, ibland 60 och sällan 80. Med lite otur är det backigt och kurvigt och man får en bred traktor eller sköremaskin framför sig. Men jag älskar det skånska landskapet, lämnade nog en bit av mitt hjärta kvar där då jag flyttade.

I Höör blev jag mottagen av min kollega L, som jag lärde känna i Nuuk, och hennes man. Jag förväntade mig en enkel kopp kaffe och hade bara med mig en lika enkel blombukett i gult och blått eftersom det var Sveriges nationaldag. Men det visade sig att de förberett en fantastisk lunch. Fisk, potatis och grönsaker och till efterrätt äppelkaka med glass.

20150606_125754Det blev en trevlig eftermiddag ute på deras terass. Vi pratade om alltmöjligt  medan vi såg ut över den skånska grönskan. Utsikten var fantastisk! Men hur trevligt man än har så blir det alltid dags att ta farväl, jag skulle ju vidare och hade långt att köra.

20150606_15413220150606_154136

 

 

 

 

 

 

 

Jag fortsatte min resa genom Skåne på väg 13 mot Ängelholm. Även om det finns andra sätt att ta sig till Göteborg så är det troligen den snabbaste vägen. Jag passerade över en liten bro vid Klippan och fick en skymt av Rönne å. Vi hade pratat om den tidigare och jag funderade då på att åka in i Ängelholm och ta en promenad utefter ån. Men nu nöjde jag mig med skymten, klockan var mycket och tiden drog iväg.

Jag passerade på vägen utanför Grimeton och retade mig på mig själv som fortfarande inte kommit mig för att åka dit när de gör långvågsändningar. Det gör de några gånger per år, bland annat på julen. Om man bara vill titta så har de öppet i stort sett dagligen. Grimeton är ett världsarv, väl värt ett besök.

Efter en kort kaffepaus utanför Varberg fortsatte jag uppåt. När jag passerat genom Tingstadstunneln kändes det konstigt. Jag åkte förbi kända platser som Bäckebol (där jag ofta handlade), Angeredsbron (som jag åkt över mer än hundra gånger), Kungälvs sjukhus (där jag jobbat fyra somrar och en period mellan två somrar) och sedan var det hela känslan att komma till Marstrand och veta att jag bara är på besök. Inte minst konstigt kändes det att låna mitt gamla rum (som inte längre är mitt).

Kvällen gick snabbt uppe hos B. Vi delade en flaska Downton Abbey och pratade. Klockan var över midnatt innan jag kom ner till ”mitt” rum och bäddade. Sedan dröjde det inte länge innan jag sov.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

3 svar på Ledighetsturné – Fjärde dagen

  1. Happygoluckiest skriver:

    Det är en riktig Nils Holgerssonsk resa du gör. Tack för att du låter oss följa med på den genom dina målande beskrivningar och bilder på vårt vackra land. 🙂

    • Kraka skriver:

      Nisse Holgersson reste över hela landet, jag nöjer mig med bara en bit. Får ta norrland en annan gång… 🙂

  2. Ingrid skriver:

    Jag förstår att du sov gott efter den dagen! Det måste ju varit åtskilliga mil i bilen.
    Och så trevligt att bli bjuden på en god lunch. Kan knappast bli bättre!
    Kram, Ingrid

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *