Oro, lättnad och oro igen

Det finns alltid saker att oroa sig för och de verkar aldrig ta slut. precis när en sak är i sin ordning kommer närsta och ger ett extra stresspåslag som stjäl energi.

Igår upptäckte jag att någon varit och tagit fimpar ur min sons askkopp, en gammal kruka, och sedan brutit av filtren och skrapat ut tobaken. Inte så farligt kan man ju tycka, men det är ett tecken på att någon smyger omkring inne på min tomt och runt huset. Vad det kan leda till är svårt att veta, men en inte alltför vild gissning är naturligtvis inbrott.

Hela natten kände jag mig orolig för Xanthos som var ensam hemma. Jag är rädd att han kan komma till skada om någon tar sig in och det är naturligtvis en oro som alltid finns där oavsett var vi befinner oss. Att någon, eller några, smyger omkring mitt hus känns inte alls bra.

Det var med stor lättnad jag kunde ta ut flex på morgonen och komma hem mer än en timme tidigare. Allt verkade lugnt och jag kände mig tryggare.
Men under dagen, då jag sovit och det därför sett ut som att ingen var hemma, har någon stuckit in ett papper med den troliga orsaken att se om någon kommer hem eller inte. Det är ett klassiskt knep och gör mig både otrygg och orolig.

Det finns inga värdesaker här, men naturligtvis vill jag inte bli av med husgeråd och annat av vardagsprylar. Det är lite tidigt ännu, men allt fler börjar flytta hem. I slutet av september brukar den första stora inbrottsvågen komma då man blir av med lakan, kuddar, täcken och madrasser. Då är det viktigt att inte ha just sådant kvar i stugan, oavsett om man tänker sova där eller inte. Sedan kommer det en ny våg närmare jul då man stjäl i stort sett samma saker ifall någon skaffat nytt eller om man missat någon stuga vid förra inbrottsvågen. Det finns folk här som blivit av med husgeråd, porslin och sängkläder varje år. Helt klart tröttsamt! Men framför allt är jag orolig för Xanthos.

20150830_070204

 

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

6 svar på Oro, lättnad och oro igen

  1. Ingrid skriver:

    Jag förstår att du känner dig orolig, för det är inte trevligt att behöva känna sig rädd för att man ska få inbrott. Så desperat det verkar vara att ta vara på de där sista tobakssmulorna i sonens fimpar. Då är man verkligen röksugen!
    Hoppas att du slipper inbrott och att Xanthos inte kommer till skada.
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Det är så tröttsamt att känna rädsla och oro hela tiden. Så är det ju hemma också eftersom vi haft många inbrott i området. Folk ställer upp dörrarna fastän det är förbjudet och det springer massor av okända i husen hela tiden. Brevbäraren stoppar inte ner posten och den står upp som flaggor som visar att man är borta. jag ska prata med min granne här och be henne hålla lite koll ifall hon ser någon okänd på min tomt.
      Att gå till polisen och anmäla stöld av fimpar är inte något som låter sig göras. hemma sköt man genom fönstret och polisen agerade klart oproffsigt när de kom hem till mig. Trots att persiennen tagit emot och det bara var ytterrutan som hade kulhål frågade man mig på fullt allvar om ja gvar säker på att jag inte själv skjutit genom rutan inifrån. Hur skulle det gått till?

      Kram

  2. Geddfish skriver:

    Nej, och åter nej. Detta är befängt. Man är inte säker på nåt.
    Jag hade tänkt sätta ut annons och fått sålt några grejer men det vågar jag inte p.g.a. att jag inte vågar släppa in okända.
    Hoppas du klarar dig och din fina misse.
    Kram!

  3. Piedra skriver:

    Jag förstår verkligen din oro. Även om man inte har några värdesaker som kan bli stulna så vill man inte bli av med andra saker heller för den delen. Och framför allt vill man slippa känslan av att någon varit där inne och rotat bland ens saker. Usch och fy, det vill man verkligen slippa. Kram! <3

  4. Pingback: Så blev det äntligen måndag | Kraka

  5. Pingback: Lunch hos S, träning och hemmakväll | Kraka

Lämna ett svar till Geddfish Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *