Livet är ungefär som att spela Candy crush

Så var det dags för min speciella dag, den sista dagen på bana 6 i livets Candy crush. Jag skulle levla, komma upp på nästa nivå. Precis som i Candy crush behöver man sina vänner för att lyckas ta sig till den nya nivån och därför hade jag bjudit in ett antal av mina närmaste vänner för att dela eftermiddagen och kvällen med mig på lördagen. Jag hade skrivit i inbjudan att jag ville bli underhållen – och det blev jag.

Jag hade sovit hemma under natten, hade lagat mat hela kvällen och en bit in på natten också. Nu var det dags att frakta allt till stugan.

Ett par av mina vänner och min son kom lite tidigare för att hjälpa mig med allt runt festen. Jag hann lagom få tårtorna färdiga tills de dök upp. Det stod saker överallt och jag måste nog erkänna att lite jobbigt var det att inte ha rinnade vatten inomhus.

Efter en snabb kopp kaffe körde vi upp allt till Föreningshuset där jag hyrt lokal för festen. Vi dukade och började fixa med maten. Tiden gick snabbt och det var dags att gå hem och byta om fortare än fort. Klockan 16 skulle gästerna komma till stugan för att mingla lite innan vi skulle gå till lokalen och äta.

Vi hade en trevlig stund i trädgården tillsammans med några av grannarna som också tittat förbi en stund. När det började småregna skyndade vi oss att få in stolsdynorna och ge oss iväg till lokalen.

B-M hade gått före för att börja värma potatisgratänger och de crèpes vi skulle ha till förrätt. Till huvudrätt skulle vi äta gratängerna och fläskfilé. Jag hade också ordnat med vegetariskt alternativ till dem som sagt till i förväg att de är vegeterianer.

Även om det blev lite rörigt emellanåt, som det lätt kan bli när man både ska vara festförmål och pyssla i köket, så gick det hela galant. Vännerna hade skrivit sånger och tal, hittat på lekar och annat skoj. En av de lite mer speciella underhållningsmomenten var att B-M ordnat 12 kuvert, ett för varje måndad, och jag fick sedan välja en person som skulle arrangera just det som stod i den månadens kuvert. Det ska bli riktigt roligt att göra olika aktiviteter med mina vänner. Har för mig att P och jag ska gå på bio i oktober, min bror skulle byta vinterdäck åt mig i november (men det har han bytt bort för en annan aktivitet redan imorgon) och i december ska jag och T dricka adventskaffe. Hur det sedan är planerat för det kommande året fram till och med augusti kommer jag inte ihåg, men jag har fått det nedskrivet.

Efter festen fick jag hjälp av flera vänner att plocka undan och diska. Jag passade på att skjutsa hem några och när jag kom tillbaka var det mesta klart. B-M åkte hem och H och L, som skulle sova över, gick till stugan.

Det var en nästan magisk kväll med stjärnklart och vi satte oss ute med varsitt glas vin. Jag hade bara druckit vatten, förutom en mun av lite mousserande som ingick i en sång som sjöngs för mig. Jag hade bestämt i förväg att se till att jag kunde köra bil för att frakta saker. Det passade också bra eftersom några behövde skjuts hem.

Det var en fantastisk, underbar, rolig kväll. Tack alla snälla, goa, fina vänner som var där med mig och sjöng, läste och höll vackra tal. Ni är underbara!

received_10153582423077427

 

Utanför stugan, gästerna droppar in vartefter

 

received_10153582422687427

 

 

                                              På väg in i festlokalen

 

 

 

received_10153582422487427

 

Jag vispar såsen till fläskfilén och pratar med någon, vem minns jag inte

 

 

received_10153582422222427

 

                      Dags att bära in tårtorna

 

 

received_10153582439322427

 

Jag känner mig så glad och priviligerad som har så många fina, underbara vänner

 

 

 

 

*Alla bilder i inlägget är fotade av min vän Frudin som därmed äger copyright på bildmaterialet.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

5 svar på Livet är ungefär som att spela Candy crush

  1. Geddfish skriver:

    Så härligt att läsa om din underbara dag!
    En sådan dag, ska man få lov att känna sig upphöjd!
    Kram!

  2. Rosamund skriver:

    Kära Monika!! Gläder mig att du fick en bra födelsedags fest!!! Hade glatt mig såå att få delta…. Det visade sig dock att jag hade en tyst UVI så det var inte konstigt att jag var helt slut…. Fick AB och är back on track!!!! Du kan väl se ut nån dag som jag kan komma upp till Stkhlm så vi kan gå ut och äta lite gott och umgås. Åker till Irland 29/9 och är tillbaka 2/10. Många kramar Munda

  3. Pingback: En nästan alldeles vanlig dag | Kraka

  4. Ingrid skriver:

    Det låter som om du haft en riktigt trevlig fest och du är så fin med blomsterkransen i håret.
    Kram, Ingrid

  5. Pingback: En inte helt vanlig dag | Kraka

Lämna ett svar till Ingrid Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *